Europa uppmanas skaffa egna ”cybervapen”

Ryssland ökar dramatiskt vapenproduktionen – förbereder för långvarig konflikt

Rysslands produktion av artilleriammunition har ökat med anmärkningsvärda 1 700 procent under de senaste fem åren. Detta avslöjar Estlands underrättelsetjänst i sin årliga rapport, som är högt respekterad inom säkerhetskretsar. Den dramatiska produktionsökningen tyder på en omfattande industriell mobilisering och signalerar att Kreml förbereder sig för fler konflikter, även om kriget i Ukraina skulle avslutas.

Trots den upptrappade militära produktionen bedömer den estländska underrättelsetjänsten att risken för ett ryskt militärt angrepp mot något Natoland under det kommande året är liten. Rapporten pekar dock på andra oroande tendenser i Rysslands utrikespolitiska agerande.

Enligt rapporten ser Ryssland de återupprättade kontakterna med Donald Trump som en betydande framgång för Vladimir Putin. De pågående förhandlingarna om Ukraina används inte primärt för att uppnå fred, utan snarare som en möjlighet att etablera nya kontakter med USA, vilket ligger i linje med Kremls långsiktiga strategiska mål.

I Rysslands direkta närområde har dock det senaste året inneburit flera bakslag för Moskva. Fredsavtalet mellan Azerbajdzjan och Armenien från sommaren 2023 beskrivs i rapporten som ett betydande nederlag för ryskt inflytande i södra Kaukasus. Även i Moldavien misslyckades de ryska försöken att genom påverkanskampanjer avsätta landets västvänliga regering.

Den estländska underrättelsetjänsten varnar för att Ryssland sannolikt kommer att intensifiera sina påverkansoperationer i både Armenien och Moldavien under den närmaste framtiden. Detta speglar en ökad rysk beslutsamhet att återta inflytande i vad som traditionellt ansetts vara landets intressesfär.

Kaupo Rosi, chef för den estländska utlandsunderrättelsetjänsten, lyfter samtidigt fram ett växande cyberhot från både Ryssland och Kina. Under säkerhetskonferensen i München framhöll han behovet av att Europa utvecklar en egen ”cyberoffensiv” för att kunna möta dessa hot på ett effektivt sätt.

”Min uppmaning till Europa är att inte bara fokusera på cyberförsvar, utan också börja tänka på cyberoffensiv,” sade Rosi under konferensen. Han uttryckte särskild oro över att en stor del av den teknik som används för europeisk underrättelseinsamling inte är utvecklad i Europa, vilket utgör en säkerhetsrisk eftersom sådan teknik i fel händer kan användas för ”olagliga ändamål”.

Rosi underströk att Europa inte bara behöver stärka sin förmåga till självständig datainsamling, utan även utveckla kapacitet att genomföra egna cyberangrepp för att ”skaka fienden”. Detta ställningstagande får stöd från högsta EU-nivå.

EU:s techkommissionär, finska Henna Virkkunen, uttryckte liknande åsikter under Münchens säkerhetskonferens. I en intervju med tidningen Politico sade hon: ”Det räcker inte att försvara oss. Vi behöver bygga en offensiv förmåga.” Virkkunes uttalande signalerar en potentiell förändring i EU:s cybersäkerhetsstrategi mot en mer proaktiv hållning.

Sammantaget visar Estlands underrättelserapport på ett komplext säkerhetsläge i Europa, där Rysslands militära upprustning och cyberoperationer utgör växande hot. Samtidigt tyder utvecklingen i södra Kaukasus och Moldavien på att Rysslands regionala inflytande är under press, vilket kan leda till intensifierade försök från Kremls sida att återta förlorad mark genom både traditionella och icke-traditionella medel.

Dessa insikter kommer vid en kritisk tidpunkt då Europa försöker stärka sin säkerhetsarkitektur i skuggan av kriget i Ukraina och ökade geopolitiska spänningar globalt. Den estländska underrättelsetjänstens rekommendationer om att utveckla offensiva cybervapen representerar ett potentiellt nytt kapitel i europeisk säkerhetspolitik.