Expert efter upptrappningen i Venezuela: Tiden rinner ut för Trump

I lördags genomförde USA ett anfall mot en hamn i Venezuela, vilket markerar en betydande upptrappning i konflikten mellan de två länderna. Detta är första gången som USA genomför en militär operation direkt mot venezuelanskt territorium, enligt USA-experten Jan Hallenberg.

”Det är första gången som man slår till mot venezuelansk mark,” förklarar Hallenberg, som menar att attacken representerar en ny nivå i USA:s strategi mot Nicolas Maduros regim.

Attacken kommer vid en tid då spänningarna mellan länderna har ökat markant. USA har under flera år infört omfattande ekonomiska sanktioner mot Venezuela i ett försök att sätta press på Maduros regering, som Washington och flera andra länder anser är illegitim efter det omstridda presidentvalet 2018.

Den amerikanska flottan har positionerat sig utanför Venezuelas kust, vilket ytterligare har förstärkt oron för en potentiell militär konfrontation. Enligt Hallenberg börjar tiden bli knapp för den amerikanska flottan, som snart måste återvända till hamn.

”USA har placerat betydande marina resurser i regionen, men sådana operationer kan inte fortgå obegränsat. Det finns logistiska och resursmässiga begränsningar som måste beaktas,” säger Hallenberg.

Trots den militära närvaron och den senaste attacken tror Hallenberg inte att USA planerar någon fullskalig invasion av Venezuela. ”En invasion skulle medföra enorma risker och kostnader som jag inte tror att Biden-administrationen är beredd att ta,” förklarar han.

Venezuela befinner sig sedan flera år i en djup ekonomisk och humanitär kris. Hyperinflation, brist på mat och mediciner samt politiskt förtryck har lett till att mer än sju miljoner venezuelaner har flytt landet sedan 2014, enligt FN:s uppskattningar.

USA:s politik gentemot Venezuela har varierat under olika administrationer, men målet att få till stånd ett regimskifte har varit konstant. Under Trump-administrationen var retoriken särskilt hård, med återkommande hot om militära åtgärder. Biden-administrationen har fortsatt trycket men med större betoning på diplomatiska och ekonomiska verktyg.

Den senaste attacken kan tolkas som ett försök från USA:s sida att visa handlingskraft efter att tidigare strategier inte gett önskade resultat. Venezuela har successivt lyckats kringgå vissa sanktioner med hjälp av länder som Ryssland, Kina och Iran, vilket har minskat effekten av USA:s ekonomiska påtryckningar.

För Venezuela är hamnen som attackerades av strategisk betydelse för landets oljeexport. Venezuela har världens största bevisade oljereserver, och oljan har historiskt varit landets främsta inkomstkälla. Sanktioner har dock kraftigt begränsat landets möjligheter att exportera olja, vilket har fördjupat den ekonomiska krisen.

Regionala aktörer följer utvecklingen med oro. Länder som Colombia, som delar en lång gräns med Venezuela och har tagit emot miljontals venezuelanska flyktingar, fruktar att ytterligare instabilitet kan leda till ökade flyktingströmmar och säkerhetsrisker.

Maduro-regimen har konsekvent fördömt vad de kallar ”amerikanska aggressioner” och har använt hotet från USA för att samla inhemskt stöd och avleda uppmärksamheten från interna problem.

Analytiker är oeniga om vilken effekt USA:s senaste attack kommer att ha på den politiska situationen i Venezuela. Vissa menar att den kan stärka Maduros position genom att bekräfta hans narrativ om utländsk inblandning, medan andra tror att den ökade pressen kan leda till sprickor inom den venezuelanska makteliten.

”Det är ett högriskspel från USA:s sida,” avslutar Hallenberg. ”Frågan är om det kommer att leda till de politiska förändringar som Washington eftersträvar eller om det bara fördjupar krisen ytterligare.”

I nuläget är det oklart om ytterligare militära aktioner planeras, men spänningarna mellan de två nationerna har utan tvekan nått en ny nivå som kan få långtgående konsekvenser för hela regionen.