Expert: Inga belägg för att Kina och Ryssland hotar Grönland

Efter Trumps kontroversiella uttalande: Experter avfärdar påståenden om rysk och kinesisk närvaro på Grönland

Tidigare presidenten Donald Trump har återigen väckt uppmärksamhet med kontroversiella uttalanden om Grönland. ”Vi behöver Grönland, just nu kryllar det av ryska och kinesiska krigsfartyg utanför. Vi kan inte låta Ryssland och Kina ockupera Grönland, och det är vad de skulle göra om inte vi gör det”, har Trump hävdat för att motivera en amerikansk kontroll över den arktiska ön.

Men uttalandet möter kraftig kritik från experter, diplomater och politiker som enhälligt avfärdar påståendena som grundlösa. Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina som studerat Kinas arktiska strategi, är tydlig: ”Det finns inga belägg för att det skulle krylla av kinesiska eller ryska fartyg runt Grönland. Det är ett falskt påstående som verkar syfta till att rättfärdiga amerikansk kontroll över Grönland.”

Norges utrikesminister Espen Barth Eide bekräftar samma bild i ett uttalande till NRK: ”Det stämmer inte att det är mycket rysk och kinesisk aktivitet runt Grönland.”

Däremot finns en dokumenterad ökad aktivitet från både Ryssland och Kina i Berings sund utanför Alaska, där länderna genomfört gemensamma militärövningar. Kina har även isbrytare i arktiska vatten, men dessa uppges officiellt vara där för forskningsändamål.

Tanken att Kina skulle vara ute efter militär kontroll över Grönland anses osannolik av flera skäl. Till skillnad från USA har Kina mycket begränsad global militär närvaro med endast två utländska baser – en i Djibouti i Östafrika och en i grannlandet Kambodja, båda avlägsna från Grönland.

Det verkliga kinesiska intresset för Grönland har historiskt varit ekonomiskt och kopplat till öns rika fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. I början av 2010-talet försökte Grönland aktivt locka utländska investeringar i gruvsektorn som en väg mot ekonomisk självständighet, och Kina sågs då som en potentiellt viktig investerare.

Sedan dess har dock de kinesiska investeringsplanerna i stor utsträckning avtagit. Flera initiala satsningar har runnit ut i sanden, delvis på grund av de extrema logistiska utmaningarna med att bedriva verksamhet på en ö där stora delar är täckta av is. I dagsläget finns endast ett kinesiskt engagemang kvar – ett kinesiskt bolag som äger andelar i ett australiensiskt företag med rättigheter att prospektera efter sällsynta jordartsmetaller i Kvanefjeld, en av världens största fyndigheter. Men även detta projekt har satts på paus av miljöskäl och hänsyn till lokalbefolkningen.

Motsatt vad Trump hävdar har Kinas aktivitet på Grönland faktiskt minskat under senare år. Flera försök från kinesiska företag att etablera sig på ön har stoppats av danska myndigheter. Ett exempel är när ett statligt kinesiskt företag lade bud på utbyggnad och modernisering av landningsbanor på grönländska flygplatser, men blockerades av den danska regeringen. Nyligen fick Kina även nej till att köpa en övergiven dansk flottbas på ön. Danmark valde istället att återaktivera basen.

”Kina är betydligt mer försiktigt nu. Det har blivit en så känslig plats geopolitiskt så jag tror att kinesiska investerare tänker sig för noga och går väldigt försiktigt fram när det gäller Grönland. De föredrar nog att investera på andra ställen”, förklarar Patrik Andersson.

Grönlands strategiska betydelse i Arktis har ökat i takt med klimatförändringar och nya transportrutter i regionen, vilket gjort ön till en geopolitisk brännpunkt. Trumps utspel är inte första gången han visat intresse för Grönland – under sin presidenttid 2019 föreslog han att USA skulle köpa ön från Danmark, ett förslag som avfärdades som ”absurt” av danska politiker.

Debatten illustrerar den ökade uppmärksamheten kring Arktis som en region av växande strategisk betydelse, där olika stormakter positionerar sig inför framtiden, om än inte på det sätt som Trump beskriver.