Expert: Ingen maktkamp efter ”Putins attackhund”

Rapporterna om den tjetjenska diktatorn Ramzan Kadyrovs sviktande hälsa har avlöst varandra den senaste tiden. Under natten mellan julafton och juldagen i vintras kollapsade Kadyrov på en flygning till Moskva. Enligt källor från tidningen Novaja Gazeta var ett sjukvårdsteam tvungna att återuppliva den hårdföre ledaren, som med nöd och näppe klarade livhanken.

Den 11 januari uppgav ukrainska säkerhetskällor för nyhetsbyrån Ukrinform att Kadyrovs sjukdomstillstånd förvärrats ytterligare och att han drabbats av njursvikt. En Kremlkälla bekräftar för den oberoende ryska sajten iStories att hans tillstånd är ”mycket allvarligt”.

Kadyrov har varit illa ute förut och återhämtat sig, men hans upprepade insjuknanden och uppgifter om att han själv vill träda åt sidan har intensifierat spekulationerna kring vem som ska bli hans efterträdare.

Adam Kadyrov, diktatorns 18-årige son, har utpekats som den självklara kandidaten. Enligt tjetjensk lag kan han dock inte tillträda som ledare förrän han fyller 30 år, vilket innebär att en ställföreträdare skulle behöva styra delrepubliken fram till 2037. Vem som får denna roll kan få stor betydelse för stabiliteten i norra Kaukasus och för den hårt förtryckta befolkningen i Tjetjenien.

Enligt en källa nära Kreml är något maktspel dock inte aktuellt så länge Kadyrov lever. ”Så länge Kadyrov lever kommer ingen att göra någonting,” säger källan till iStories.

Den ryske exilforskaren Dmitry Dubrovskiy bedömer att Kadyrovs eventuella död eller avgång inte kommer leda till något större folkligt uppror eller oväntat maktskifte. Detta beror på vad han beskriver som Tjetjeniens ”unika totalitarism”.

”Regimen är exceptionellt repressiv, även med samtida ryska mått mätt,” säger Dubrovskiy som tidigare forskat om rysk utrikespolitik och Moskvas förhållande till Tjetjenien vid universitetet i Sankt Petersburg. Efter att kriget i Ukraina bröt ut klassades han som ”utländsk agent” av Kreml och arbetar numera vid Karlsuniversitetet i Prag.

Dubrovskiy framhåller Kadyrovs personliga ”rättsstruktur” som den främsta anledningen till att några större protester sannolikt inte kommer att äga rum vid ett maktskifte. ”Han har en personlig infrastruktur för frihetsberövanden och har omkring två dussin släktingar inbäddade i statsapparaten, inklusive inom brottsbekämpande myndigheter och säkerhetstjänsten.”

Kadyrov förfogar dessutom över betydande militära resurser. Den oberoende ryska grävsajten The Insider har beräknat att mellan 18 000 och 20 000 soldater ingår i hans privata armé. Vid en militärparad i den tjetjenska huvudstaden Groznyj förra året deltog omkring 25 000 man.

Den slutgiltiga makten över delrepublikens framtid ligger hos Kreml. Alliansen med Vladimir Putin har varit en garant för Kadyrov-familjens maktställning. Sannolikt kommer Kreml vilja ha någon som visat lojalitet mot familjen i väntan på att Adam Kadyrov ska bli gammal nog att överta styret.

Enligt Dubrovskiy skulle en eventuell konflikt endast kunna uppstå om Kreml och tjetjenska makthavare är oense om vem av Kadyrovs allierade som ska ta över den tillfälliga ledningen.

Två huvudkandidater framträder som potentiella efterträdare. Delrepublikens nuvarande premiärminister Magomed Daudov, som beskrivs som Kadyrovs högra hand, är ett alternativ. Han uppges bland annat ha legat bakom ett mord på en av diktatorns största rivaler.

Den andra kandidaten är Adam Delimkhanov, som representerar Enade Ryssland i den ryska statsduman. Det som talar för Delimkhanov är hans nära relation till Adam Kadyrov. Enligt en granskning av iStories har diktatorn beordrat Delimkhanov att bygga upp ett ”informellt maktcentrum” kring den 18-årige sonen. Även Delimkhanov påstås ha varit inblandad i flera mord kopplade till maktkamper i Tjetjenien under mitten av 2000-talet.

Experter som iStories talat med menar att Moskva möjligen kan hålla sig utanför ett kommande maktskifte i Tjetjenien, eftersom delrepubliken inte längre anses utgöra ett militärt eller separatistiskt hot mot Ryssland.