Expert: Kan bli längre, dyrare och svårare att flyga

Sedan kriget i Ukraina bröt ut 2022 har det europeiska flyglandskapet förändrats dramatiskt. EU-flygbolag har tvingats hitta nya flygvägar till Asien eftersom de inte längre kan flyga över ryskt luftrum. Två huvudsakliga flygkorridorer har uppstått som en direkt följd av konflikten.

Den första rutten går söder om Ryssland, över länder som Armenien, Azerbajdzjan och Georgien. Denna flygväg är mest använd för destinationer i norra Asien. För resor till södra Asien har istället ”den nya sidenvägen” över Arabiska halvön blivit det primära alternativet.

Den senare rutten har dock komplicerat flygsituationen ytterligare eftersom den går över områden där spänningarna mellan USA/Israel och Iran eskalerat. Varje lands flygsäkerhetsmyndighet har därför tvingats fatta beslut om vilka flygningar som får genomföras.

– Man är ju väldigt försiktig, så man har reducerat kapaciteten och den upplåts egentligen mest åt hemmaflygbolagen Emirates och Qatar Airways, som dock inte riktigt har kommit i gång heller, förklarar flygexperten och journalisten Jan Ohlsson.

För skandinaviska resenärer har dessa omläggningar av flygrutter inneburit markanta förändringar. Enligt Ohlsson har flygresorna från Europa till Asien blivit avsevärt längre.

– Du har ju en 12–14 timmars flygning där det tidigare tog 8–9 timmar. Inte minst från Norden som ligger sämst till, då vi hade de kortaste resvägarna till Japan och Kina förut. Tidigare tog det ungefär 8–9 timmar, men nu tar det i stället 14–15 timmar, säger han.

Denna förlängda flygtid påverkar även de charterresor som många svenskar förlitar sig på för resor till exempelvis Thailand. Många av dessa flygplan har inte kapacitet att flyga sådana långa sträckor utan mellanlandning.

– Har du då ett plan som inte klarar att flyga i 14–15 timmar så har det ju alltid varit så att man landat över de här oljerika regionerna och tankat, förklarar Ohlsson.

På flygövervakningssajter som Flightradar24 syns tydligt hur två distinkta flygkorridorer har bildats – en norr och en söder om Iran. Denna omdirigering av flygtrafik illustrerar tydligt hur geopolitiska konflikter direkt påverkar global transport och rörlighet.

De längre flygtiderna medför dessutom betydande konsekvenser för både resenärer och flygbolag. Biljettkostnaderna har stigit till följd av ökad bränsleförbrukning, och miljöpåverkan har förvärrats genom längre flygsträckor.

Ohlsson varnar för att situationen med två aktiva konfliktområden som påverkar internationell flygtrafik inte är utan risker. Han refererar till nedskjutningen av passagerarplanet MH17 över Ukraina 2014, där 298 personer omkom, som ett exempel på vad som kan hända när civila flygplan opererar nära konfliktområden.

– Ja alltså på sikt, om det här fortsätter, blir det längre, dyrare, svårare och så länge kriget pågår är det inte helt ofarligt, säger han.

Svenska Transportstyrelsen försäkrar dock att det som privatperson är säkert att flyga i de luftrum som är öppna. Enligt myndigheten skulle luftrum som bedöms osäkra stängas för civilt flyg.

– Man följer ju protokoll och för vår del så följer ju vi EASA:s direktiv, alltså den europeiska luftfartsmyndigheten som är den närmaste, största, och sen även den internationella motsvarigheten, ICAO, och de direktiv som de lämnar. Så att summa summarum, man vidtar de åtgärderna för att det fortsatt ska vara säkert att flyga, förklarar Stefan Triumf, kommunikatör vid Transportstyrelsen.

Situationen illustrerar tydligt hur nära sammankopplade geopolitiska konflikter och global handel är i dagens värld. Förändrade flygrutter innebär inte bara längre restider och högre kostnader för resenärer, utan också omställningar för hela flygindustrin som måste anpassa sig till en ny, mer komplex verklighet. Så länge konflikterna i Ukraina och Mellanöstern fortsätter, kommer flygresorna mellan Europa och Asien att förbli längre, dyrare och mer komplicerade än före 2022.