Expert: Nato spricker om USA tar över Grönland

Trumps krav på Grönland skapar spänningar inom Nato

Donald Trumps upprepade krav på att Grönland ska bli amerikanskt har utlöst stark oro i Danmark, men från Nato hörs förvånande nog inga officiella reaktioner trots att en av världens stormakter utövar påtryckningar mot en allierad nation.

”Det här är något som har varit en surdeg under 2025, men som nu har blivit en rätt akut fråga,” säger Magnus Christiansson, universitetslektor och Natoforskare på Försvarshögskolan.

Christiansson påpekar att Grönlandsfrågan inte diskuteras i officiella Natosammanhang. Alliansen väljer att inte lyfta sådana kontroversiella ämnen till Nordatlantiska rådet, som är Natos högsta beslutande organ.

”I de frågor där det finns oenighet försöker man låtsas som att det regnar. Konflikter vill man lösa i korridorerna,” förklarar Christiansson och tillägger: ”Problemet är att den här gången är det USA som driver frågan. Normalt sett brukar alla andra komma med sina problem till amerikanarna.”

På frågan om en amerikansk övertagande av Grönland skulle betyda slutet för Nato är Christiansson tydlig: ”Det skulle totalt slå sönder hela grunden för alliansen. Men här finns ett motstånd från den amerikanska kongressen. Jag tror att republikanska röster i kongressen blir väldigt bekymrade när de ser att Trumps allianspolitik förstör den transatlantiska länken.”

Enligt Christiansson kommer Natoföreträdare så länge som möjligt undvika att ta ställning i konflikten runt Grönland, men det finns en gräns. ”En amerikansk ockupation av Grönland kan ingen generalsekreterare släta över. Men allt utom det kommer att hanteras som ’business as usual’,” menar han.

Trump motiverar sina anspråk på Grönland med hänsyn till ”nationell säkerhet”, särskilt behovet av tidig missilvarning för att upptäcka eventuella ryska robotar riktade mot USA. Christiansson erkänner att det finns en strategisk betydelse, men ifrågasätter logiken i Trumps argument.

”Grönland är viktigt när det gäller kärnvapenhotet. Men danskarna välkomnar investeringar, de har bjudit in amerikanarna, det är amerikanarna som har avvecklat sin verksamhet på Grönland, så det hänger inte ihop,” säger han.

Situationen kring Grönland är inte det enda som skapar spänningar inom Nato. USA:s nyliga attack mot Venezuela och gripandet av president Nicolás Maduro har väckt kritik för att strida mot folkrätten och internationella regler.

”Det är ett grundläggande bekymmer på värderingsplanet. Så har det varit varje gång USA gått sin egen väg i historien och agerat utan respekt för den regelbaserade ordningen,” förklarar Christiansson.

Trots detta har Natos ledning, inklusive generalsekreterare Mark Rutte, varit anmärkningsvärt tysta. När USA nyligen bombade Irans kärnanläggningar uttryckte Rutte inget bekymmer, trots att många bedömare ansåg att aktionen stred mot folkrätten.

På frågan om folkrätten spelar någon roll i alliansen svarar Christiansson: ”Jo, det gör det. Folkrätten är avgörande framför allt för små länder, däribland Sverige. Att leva i en värld där stormakter visar respekt för regler är ett bättre skydd än att bygga militära resurser. Små stater riskerar att drabbas.”

Behovet av att behålla USA som en engagerad partner i Europa överskuggar dock andra frågor. ”O ja. Självklart är det så. Så har det alltid varit. Att behålla USA i Europa är så att säga alfa och omega i europeisk säkerhet,” bekräftar Christiansson.

Trumps uttryckliga fokus på den västra hemisfären – Nordamerika, Sydamerika och nu Grönland – skapar betydande oro för europeiska ledare som känner att de lämnas att hantera Ukrainakonflikten på egen hand.

USA:s militära agerande i Venezuela och Trumps hot mot Colombia innebär dessutom ett strategiskt problem för Europa. ”Europas fiender kan bli uppmuntrade av detta. Putin och Xi lever redan i intressesfärernas värld,” avslutar Christiansson, vilket antyder att Ryssland och Kina kan känna sig stärkta att fortsätta sin expansiva politik när USA agerar på liknande sätt i sin hemisfär.