Expert: Oerhört starka känslor efter skjutningarna

I Minneapolis centrum samlades demonstranter nästan omedelbart efter lördagens dödsskjutning. ”ICE out! – ICE bort!” skanderade folkmassan medan polisen bemötte protesterna med pepparsprej. Händelsen har väckt starka reaktioner över hela USA, särskilt då detta är den andra dödliga skjutningen på bara några veckor i samma område.

– Varje sådan här incident trappar upp stämningen något enormt, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Lördagsmorgonen, lokal tid, sköts en 37-årig man till döds av en tjänsteman från USA:s federala gränsbevakning (USBP). Enligt det amerikanska departementet för inrikes säkerhet var mannen beväpnad och skjutningen skedde i självförsvar. Men enligt New York Times visar videomaterial från platsen att mannen höll en mobiltelefon i handen, inte ett vapen.

Blanck understryker att många detaljer kring händelsen fortfarande är oklara.

– Det är väldigt svårt att säga exakt varför det hände just i detta fall. Allt man kan säga är att situationen trappas upp hela tiden och att känslorna är oerhört starka nu i Minnesota och Minneapolis.

Spänningarna i Minneapolis har trappats upp sedan december, då den federala migrationsmyndigheten ICE (Immigration and Customs Enforcement) inledde en insats i staden. Myndighetens uppdrag är att gripa personer som misstänks befinna sig illegalt i USA. Situationen förvärrades kraftigt i början av januari när en ICE-agent sköt ihjäl en annan 37-årig person, en kvinna.

Trots det bistra vintervädret samlades tusentals Minneapolisbor i fredags för att protestera mot ICE:s närvaro i staden. Demonstrationerna speglar en växande frustration bland stadens invånare över de federala myndigheternas agerande.

Både Minnesotas guvernör Tim Walz och Minneapolis borgmästare Jacob Frey har krävt att ICE ska lämna delstaten. De lokala politikerna hävdar att ICE-agenterna inte bidrar till att förbättra situationen utan tvärtom förvärrar den.

– De säger att de inte bidrar till någonting utan i själva verket gör situationen värre, förklarar Blanck.

Konflikten illustrerar den komplexa maktfördelningen i USA:s rättssystem. Eftersom ICE är en federal myndighet har varken borgmästaren eller guvernören befogenhet att beordra dem att lämna området – det beslutet ligger hos presidenten. Detta skapar en spänning mellan lokala och federala myndigheter i hanteringen av situationen.

Det amerikanska rättssystemet är uppbyggt med flera lager av polisiära myndigheter. Utöver lokal polis och federala myndigheter som ICE och USBP har varje delstat ett nationalgarde som guvernören kan aktivera vid behov.

– Guvernör Walz skulle kunna kalla in nationalgardet om han anser att situationen kräver det, säger Blanck.

I extrema situationer kan till och med presidenten ta kontroll över ett delstatligt nationalgarde, vilket skedde under protesterna i Kalifornien förra sommaren. Detta illustrerar den komplexa maktbalansen mellan delstatlig och federal nivå i USA.

Minneapolis har tidigare varit centrum för omfattande protester, särskilt efter dödandet av George Floyd 2020, vilket utlöste en världsomfattande rörelse mot polisvåld och för rasmässig rättvisa. Den nuvarande situationen med ICE väcker liknande frågor om maktmissbruk, profilering och övervåld från myndighetspersoner.

Blanck tror inte att protesterna kommer att avta efter den senaste dödsskjutningen.

– Det kan man nog förvänta sig nu, efter ytterligare ett dödsfall, säger han och menar att stämningen snarare kommer att eldas på ytterligare.

Medan utredningen av den senaste skjutningen fortsätter, står Minneapolis inför risken för fortsatt social oro. Händelsen understryker de djupa spänningarna kring immigration, brottsbekämpning och civila rättigheter som fortsätter att prägla det amerikanska samhället.