Sprickor i relationen mellan USA och Europa under Irankriget

De spända relationerna mellan USA och Europa har blivit allt tydligare under Irankriget. Efter ett möte mellan USA:s president Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte på onsdagen medgav Rutte att ”det finns en besvikelse” hos Trump, men undvek att ge ett direkt svar på frågan om presidenten upprepat sitt hot om att lämna försvarsalliansen.

Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan med expertis inom säkerhetspolitik, bedömer att ett amerikanskt utträde ur Nato är osannolikt. Detta eftersom USA är bundet till ett kongressbeslut från 2024 som kräver att två tredjedelar av senaten måste godkänna en ansökan om utträde. Ironiskt nog var Marco Rubio, som nu är Trumps utrikesminister, en av initiativtagarna till detta beslut.

”Han kan ju ändå inleda processen och det vore skadligt nog. Det skulle vara historiskt och exceptionellt eftersom inget medlemsland någonsin har försökt utträda, även om alliansen varit i många kriser förr,” förklarar Christiansson.

Under den senaste tiden har just Rubio uttalat att USA efter Irankriget måste ompröva sina transatlantiska relationer. Trumpadministrationen har redan skalat ner sitt engagemang i Europa. Ett konkret exempel är att det inte längre kommer att finnas någon amerikansk general eller amiral på något av de operativa högkvarteren, vilket enligt Christiansson i praktiken reducerar dem till rena planeringsenheter.

Kongressen har dock satt gränser för nedskärningarna genom att fastställa minimikrav på antalet amerikanska Natosoldater i Europa. Dessutom får USA inte lämna positionen som SACEUR (Natos överbefälhavare i Europa).

”Att SACEUR inte skulle vara amerikan skulle i praktiken innebära slutet för Nato. Ämbetet säkerställer att det alltid finns en koppling mellan ett eventuellt krig i Europa och den amerikanska befälskedjan,” betonar Christiansson.

Trumps retorik kring Nato har varit inkonsekvent. Ibland beskriver han alliansen som en papperstiger, ibland som en nödvändig aktör för militära operationer. Under Irankriget har han antytt att länder som kritiserat de amerikansk-israeliska operationerna, exempelvis Frankrike, Italien och Spanien, bör straffas.

”Ett sätt som han nämnt flera gånger är att flytta amerikanska trupper och anläggningar från ett sådant land till något mer vänligt sinnat. Då får hans planeringsbyråkrater tuppjuck, de ser bara hur kostnaderna skjuter i höjden eftersom att flytta baser är bland det dyraste man kan göra,” säger Christiansson.

De europeiska Nato-länderna står inför ett svårt dilemma: antingen riskera Trumps missnöje eller hamna på Irans svarta lista över länder som inte tillåts passera Hormuzsundet – en kritisk passage för oljetransporter. Storbritannien nämns som ett varnande exempel för andra oljeimportberoende nationer.

”Under Irakkriget 2003 splittrades Europa i ’nya’ och ’gamla’ Europa baserat på beroendet av USA gentemot Ryssland. Idag kan vi få en annan typ av splittring, en ’fossilspricka’, där vissa länder prioriterar relationen med USA medan andra vill säkerställa sin energiförsörjning,” förklarar Christiansson.

Italien exemplifierar denna balansgång – landet har till viss del samarbetat men också vägrat amerikansk militär närvaro, vilket enligt Christiansson sannolikt beror på Italiens beroende av gasimport.

Parallellt med dessa spänningar förbereder Trump-administrationen en dramatisk ökning av det amerikanska försvarsanslaget. I budgetförslaget för 2027 anges den svindlande summan 1 500 miljarder dollar, vilket är 44 procent mer än nuvarande budget – som redan är världens överlägset största försvarsbudget.

”Det är svårt att greppa hur mycket pengar det handlar om, men det motsvarar nivåerna under andra världskriget. USA går från att vara en supermakt till någon sorts kosmisk makt. Kina, vars försvarsbudget idag är en tredjedel av USA:s, skulle framstå som en småspelare i jämförelse,” säger Christiansson.

Han uttrycker också oro för att denna massiva upprustning kan trigga Kina att agera innan klyftan blir för stor: ”Det väcker många frågor, bland annat om det kommer att pressa Kina att göra något drastiskt innan detta blir verklighet och de blir helt akterseglade på det militära området.”