Svenska officerare till Grönland sänder viktigt budskap om solidaritet

I ett diplomatiskt drag har Sverige beslutat att skicka ett antal officerare till Grönland, en åtgärd som enligt säkerhetsexperter utgör en välavvägd markering i en allt mer komplicerad geopolitisk situation.

Beslutet kommer i en tid då frågan om Grönlands strategiska betydelse har hamnat i fokus, särskilt i ljuset av återkommande uttalanden från USA:s tidigare och potentiellt kommande president Donald Trump om önskan att ”köpa” ön.

”Det är inte provokativt på något sätt att skicka officerare. Det betyder inte att man på något vis eskalerar situationen, utan det är bara ett sätt att visa att Danmark inte är ensamma,” säger Gunilla Herolf, säkerhetspolitisk expert. Hon understryker att insatsen är av diplomatisk snarare än militär karaktär: ”Det är inte så att man kommer med en stor mängd vapen.”

Grönland, som är en autonom del av det danska kungariket, har under senare år fått ökad strategisk betydelse. Den arktiska regionen innehåller värdefulla naturresurser och har på grund av klimatförändringarna blivit allt mer tillgänglig för både exploatering och militär närvaro.

Jan Hallenberg, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och expert på amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik, menar att närvaron av allierade länder på Grönland sänder ett tydligt budskap.

”Allierade länder visar med sin närvaro att försvaret av Grönland är viktigt och att man är beredda att bidra,” förklarar Hallenberg. ”Man försöker på så sätt försvaga Trumps argument att USA måste äga Grönland.”

Trots detta diplomatiska ställningstagande hyser Hallenberg tvivel om effekten: ”Men jag tror inte Trump bryr sig så mycket om det.”

Den svenska närvaron på Grönland bör ses i ett bredare nordiskt samarbetsperspektiv. Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 har det säkerhetspolitiska läget i Arktis förändrats markant, och nordiska länder har stärkt sitt försvarssamarbete, inte minst sedan både Finland och Sverige anslutit sig till Nato.

Hallenberg uttrycker oro över den amerikanska presidentens eventuella planer. ”Han tänker sig nog att de kommer att sätta in så överväldigande många trupper att de som står på Grönland inte har någon chans. Jag hoppas inte att vi kommer dit, men det är så jag tror att han tänker.”

Samtidigt pekar Hallenberg på det omfattande internationella motståndet mot sådana idéer. ”Jag kan inte se att något europeiskt land stödjer honom, inte ens Ungern – Orban säger tydligt att frågan ska lösas inom Nato och det är väl rimligt. Och det är inte bara europeiska länder som motsätter sig det här, utan det är också många politiker i USA som inte gillar den här planen.”

Den svenska officersnärvaron på Grönland kan också tolkas som ett led i att förstärka den arktiska säkerhetsstrukturen. Arktis har blivit en allt viktigare region för militär närvaro, då klimatförändringarna öppnar nya sjövägar och tillgängliggör naturtillgångar som tidigare varit otillgängliga under isen.

Grönlands strategiska värde har ökat markant under de senaste decennierna, både på grund av dess geografiska läge mellan Nordamerika och Europa, och på grund av dess rika naturresurser som omfattar sällsynta jordarter, mineraler och potentiella oljefyndigheter.

Dansk-svenska relationer har historiskt varit starka, och det svenska beslutet att skicka officerare till Grönland understryker den nordiska solidariteten i säkerhetsfrågor. Danmarks försvarsminister har tidigare välkomnat ökat internationellt samarbete kring Grönlands säkerhet.

Avslutningsvis är Hallenberg försiktigt optimistisk om att situationen kan lösas diplomatiskt. ”Jag hoppas att Nato kan lösa det här utan några större strider – men vi har inte kommit till någon lösning än.” Han tror dock inte att Trump kommer att lyckas genomdriva sina planer angående Grönland, mycket tack vare det breda internationella motståndet.