Expert: Trump tappar ansiktet om han inte anfaller Iran

Enligt uppgifter från Washington Post överväger USA:s president Donald Trump flera alternativ för en möjlig attack mot Iran som svar på landets våld mot demonstranter. Uppgifterna, som framkommit under natten, antyder att civila mål potentiellt skulle kunna ingå i planerna.

Anders Ekholm, överste och doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan, förklarar att civila mål kan inkludera byggnader där den iranska ledningen befinner sig. Även cyberattacker är ett troligt alternativ som övervägs.

”En cyberattack ingår säkert i den palett av åtgärder som man överväger att vidta. Det kanske skulle kunna räcka med det, men Trump måste i handling visa att han stödjer oppositionen,” säger Ekholm.

Trump har vid upprepade tillfällen dragit en så kallad ”röd linje” och varnat den iranska regimen att USA kommer att svara med militärt våld om Iran använder våld mot oppositionen. Något som nu har skett, med uppskattningsvis hundratals döda. En människorättsorganisation har bekräftat minst 466 dödsfall.

”När man väl har börjat hota med sådana saker måste man vara beredd att infria sitt hot,” förklarar Ekholm och liknar situationen vid militär vakttjänstutbildning: om man varnar ”halt eller jag skjuter skarpt!” måste man vara beredd att verkligen skjuta i nästa ögonblick.

Ur ett militärstrategiskt perspektiv förlorar man avskräckningsförmåga om hot inte fullföljs. Ord måste backas upp med handling, påpekar Ekholm.

”Genom att dra röda linjer och uttrycka ultimatum tar man bort sin egen handlingsfrihet, och det blir svårt att trassla sig ur. Jag är nästan förvånad över att Trump inte har agerat redan.”

USA har betydande militära resurser i regionen, särskilt på militärbaser, som skulle kunna användas för anfall mot den iranska regimen. Ett anfall skulle kunna genomföras med långräckviddiga drönare eller kryssningsrobotar. Ekholm refererar till erfarenheterna från det så kallade 12-dagarskriget mot Iran i somras, som visade att USA har kapacitet att genomföra anfall även från hemmaplan, trots att det kräver flera lufttankningar.

Enligt Ekholm skulle ett anfall sannolikt riktas mot mål kopplade till det iranska revolutionsgardet, en symbol för regimens förtryck, eller mot byggnader där regimens ledning befinner sig. Han bedömer dock att det inte skulle röra sig om den typ av spektakulär aktion som nyligen genomfördes i Venezuela där president Maduro greps.

”Det är iranierna på full beredskap mot, eftersom det nyss har hänt. Personligen tror jag att man egentligen är ute efter att sända ett budskap till det iranska folket att ’vi stöttar er’, eftersom Trump lovat det och tappar sin trovärdighet annars.”

Iran svarade på söndagen på uppgifterna om ett förestående anfall med att man i sådant fall kommer att attackera Israel. Enligt Ekholm är detta ett reellt hot som måste tas med i bedömningen. Trots att Israel under 12-dagarskriget anföll och slog ut både avskjutningsramper och robotlager har Iran sannolikt tusentals ballistiska robotar kvar gömda på olika platser i landet.

Under Irans storskaliga anfall med ballistiska robotar tidigare lyckades 50-60 robotar tränga igenom Israels avancerade luftförsvar. De orsakade omfattande skador på flera platser, bland annat i centrala Tel Aviv.

”Jag var där nyligen, och det var verkligen stor förödelse, och det var nog mer en tillfällighet att det inte blev ännu värre,” berättar Ekholm. Han tillägger att det gav israelerna en ”besk smak i munnen” och att landet tvingades av Trump att avsluta 12-dagarskriget mot Iran innan de hade oskadliggjort landet: ”Flygplanen var på halvvägs mot Iran när Trump tvingade israelerna att avbryta.”

Enligt medieuppgifter fördes ett samtal mellan Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och USA:s utrikesminister Marco Rubio natten mot söndagen, där man ska ha diskuterat frågan om ett anfall mot Iran. Israel uppges därefter ha ”gått upp i högsta beredskap”, även om det är oklart vad det betyder i sammanhanget.

Ekholm menar att Netanyahu trots allt nog skulle vilja ”gå en rond till mot Iran” för att slutgiltigt vingklippa landet eller få till stånd ett regimskifte.

På frågan om den iranska regimen skulle kunna agera på något annat sätt svarar Ekholm: ”Hur regimen skulle kunna agera för att ta sig ur det här är väl egentligen en fråga för en statsvetare. Jag ser det här mer ur ett militärstrategiskt perspektiv. Men om man är väldigt angelägen att sitta kvar vid makten så borde man överväga andra alternativ, acceptera de krav på förändringar som finns bland folket på gatorna och gå dem till mötes.”