Expert: Tydlig motsättning mellan Trump och de stora oljebolagen

Venezuela toppar listan över världens största oljereserver, vilket har blivit föremål för amerikanska intressen efter den senaste tidens dramatiska utveckling. Under den gångna veckan har USA bombat Venezuela och tillfångatagit president Nicolás Maduro, varpå USA:s president Donald Trump upprepade gånger deklarerat: ”Vi kommer att ta oljan”.

Trump har jämfört situationen med USA:s invasion av Irak 2003, där han menar att dåvarande president George W. Bush misslyckades med att behålla oljeresurserna. Enligt Trump kommer ett fullständigt regimskifte inte att krävas, då han anser att interimsledaren Delcy Rodríguez, tidigare vicepresident, ”verkar vara en allierad”.

De amerikanska oljejättarna har dock en annan uppfattning. Vid ett möte med Trump i Vita huset uttryckte flera verkställande direktörer stark skepsis. Darren Woods, vd för Exxon, beskrev läget som ”oinvesterbart” enligt CNN. Bolagsledarna påpekade att omfattande ramverk skulle behöva upprättas innan man ens kunde bedöma möjlig avkastning på investeringar i Venezuela.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, bekräftar att det amerikanska intresset för Venezuelas enorma oljereserver är högst reellt, men understryker de massiva utmaningarna.

”Det mesta av den venezuelanska oljan är väldigt trögflytande och det krävs enorma mängder kapital för att rusta upp och modernisera infrastrukturen,” förklarar Kopfer.

USA är redan världens största oljeproducent, men kontroll över Venezuelas reserver skulle på fem till tio års sikt kunna öka produktionen med ett par miljoner fat per dag, vilket motsvarar omkring 20 procent av USA:s nuvarande inhemska produktion. Men vägen dit är kantad av hinder.

”Först och främst krävs ett USA-vänligt styre och långsiktiga lukrativa avtal. Förmodligen vill man kasta ut kinesiska oljebolag som finns i landet, öppna upp enbart för amerikanska oljejättar – och göra det tillräckligt lukrativt för dem,” säger Kopfer.

Han tillägger: ”Men att amerikanska oljebolag tar investeringsbeslut är inget som görs i en handvändning. Man ska komma ihåg att oljepriserna är låga nu och den politiska osäkerheten är fortfarande hög i Venezuela.”

En annan tydlig motsättning finns mellan Trumps ekonomiska mål och oljejättarnas intressen. Presidenten vill pressa ned oljepriset med 20 procent – till 50 dollar per fat – för att bekämpa inflationen, sänka räntor och stimulera USA:s ekonomi.

Detta står i direkt konflikt med oljebolagen, särskilt de som är involverade i amerikansk skifferoljeproduktion, där Exxon är en av de ledande aktörerna. Lägre oljepriser skulle göra den kostnadskrävande skifferoljeproduktionen olönsam.

”Oljebolagen vill tvärtom ha höga priser givetvis, och framför allt ser de en risk för att deras amerikanska skifferoljeverksamhet ska sättas under kraftig press,” förklarar Kopfer.

För att amerikanska oljebolag ska investera i Venezuela på marknadsmässiga villkor skulle det krävas en stramare oljemarknad de kommande åren, bedömer Kopfer. Samtidigt har Trumps ekonomiska politik blivit alltmer antiliberal och i vissa avseenden antikapitalistisk, med USA:s strategiska intressen prioriterade över oljejättarnas vinstmarginaler.

”Jag skulle inte bli förvånad om Trump mer eller mindre utsätter amerikanska oljebolag för någon form av ’tvång’ eller press för att de ska investera,” avslutar Kopfer.

Venezuelas oljereserver finns främst koncentrerade i Orinoco-bältet i landets centrala och östra delar, ett område som bedöms innehålla en av världens största samlade oljetillgångar. Utvinningen där har dock länge varit komplicerad på grund av den tungflytande karaktären hos den venezuelanska råoljan, vilket kräver särskild teknik och omfattande investeringar.