Expert: ”USA accepterar inte att fartyget är ryskt”

Under flera veckor har ett internationellt drama utspelat sig på Atlanten där en oljetanker blivit centrum för en spänning mellan USA, Ryssland och Venezuela. USA:s militär och kustbevakning har förföljt fartyget, som under resans gång genomgått flera förändringar i ett försök att undvika amerikanska sanktioner.

Fartyget, som ursprungligen gick under namnet Bella 1, bytte under sin färd mot Venezuela namn till Marinera. I ett försök att kringgå USA:s blockad mot Venezuela omregistrerades fartyget i Ryssland, och besättningen målade även en rysk flagga på dess sida – en tydlig markering om fartygets nya nationalitet.

I onsdags nådde situationen sin kulmen när amerikanska myndigheter beslagtog fartyget cirka 20 sjömil söder om Island. Detta agerande signalerar att USA inte erkänner fartygets ryska status, menar Jan Hallenberg, associerad seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet.

”Ryssarna försökte markera att de beskyddade den här båten, för att inte amerikanarna skulle våga sig på den. Men sådant accepterar inte Trump,” förklarar Hallenberg.

Beslagtagandet av ett fartyg under rysk flagg beskrivs av Hallenberg som ”ganska långtgående”. Det är dock inte en isolerad händelse utan del av en större amerikansk offensiv mot Venezuela och landets oljetransporter.

”Tills venezuelanerna gör som amerikanarna vill kommer de göra sådant här. USA fullföljer den politik som de fastställt sedan några veckor tillbaka,” säger han.

De pågående spänningarna mellan USA och Venezuela har intensifierats under den senaste tiden. USA har infört omfattande sanktioner mot Venezuelas oljesektor, som är landets viktigaste inkomstkälla. Venezuelas president Nicolás Maduro har konsekvent motsatt sig amerikansk inblandning och sökt stöd från länder som Ryssland, Kina och Iran.

Trots den dramatiska utvecklingen tror Hallenberg inte att situationen kommer leda till en direkt konfrontation mellan USA och Ryssland. Han uttrycker dock oro för hur incidenten kan påverka de redan komplicerade relationerna mellan länderna, särskilt vad gäller fredssamtalen kring kriget i Ukraina.

”Det förbättrar inte förbindelserna mellan de två länderna. Det gör det inte lättare att nå fred i Ukraina om de bråkar om det här också. Det är det jag oroar mig mest för,” säger han.

Från ryskt håll har reaktionerna varit starka. Landets transportdepartement har riktat skarp kritik mot operationen och hävdar att USA:s agerande utgör ett brott mot internationell havsrätt. Hallenberg bedömer dock att Rysslands reaktioner troligen inte kommer att gå längre än verbala protester.

”Jag tror inte att det kommer att hjälpa så mycket,” säger han.

Händelsen belyser USA:s historiska geopolitiska fokus på den västra hemisfären, som omfattar Nord- och Sydamerika samt Grönland. Denna region har länge betraktats som USA:s intressesfär, och externa aktörer som Ryssland har traditionellt mött motstånd när de försökt etablera inflytande där.

”Det är en del av den amerikanska politiken där den västra hemisfären är USA:s bakgård, och där ska Ryssland hålla sig borta. Det gäller även sådana här skepp,” förklarar Hallenberg.

Den pågående situationen illustrerar hur ekonomiska sanktioner och internationell handel alltmer används som politiska verktyg i stormaktspolitiken. Oljemarknaden, som är avgörande för Venezuelas ekonomi, har blivit ett slagfält för geopolitiska intressen där länder som Ryssland utmanar USA:s dominans.

Beslagtagandet av oljetankern representerar därmed inte bara en enskild incident utan speglar större globala spänningar som fortsätter att prägla internationella relationer i en allt mer komplex värld.