USA och Iran når historisk överenskommelse om vapenvila efter sex veckors konflikt

Efter nästan sex veckors intensiv konflikt har USA och Iran nått en överenskommelse om vapenvila. Från båda sidor kommer triumferande uttalanden. Teheran beskriver det som ”djävulens stora nederlag” medan president Donald Trump kallar det ”en total och fullständig seger”.

Dessa till synes motstridiga segeryrkanden är enligt Alexander Atarodi, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), en naturlig del av alla medlingsförsök på denna nivå. Det handlar om att skapa förutsättningar för att samtliga parter ska kunna presentera resultatet som en framgång för sin hemmaopinion.

”USA har orsakat kolossalt mycket skador på världsekonomin och skapat omfattande oreda och lidande i regionen. Men någonstans måste man ha en berättelse för det amerikanska folket. För Trump blir det därför viktigt att förmedla att de 38 dagarna av krig har varit värt alla risker,” förklarar Atarodi.

För den amerikanska presidenten finns flera konkreta punkter att peka på som framgångar: de militära målen sägs ha uppnåtts och Hormuzsundet är nu farbart igen. Att det var kriget självt som fick Iran att blockera sundet, och att USA inte uppnått sitt övergripande mål att störta den iranska regimen, tonas ned i Trumps retorik.

På den iranska sidan är det lika viktigt att kunna presentera segrar för befolkningen. Den iranska ledningen kan hävda att de varit den part som dikterat villkoren för samtalen och bestämt när kriget ska avslutas. Atarodi menar att dessa verklighetsbeskrivningar handlar om ”retorik av den billigaste sorten” från båda sidor.

Bortom retoriken kvarstår den centrala frågan: Vad har USA och Israel faktiskt uppnått med en konflikt som uppskattas ha kostat flera hundra miljarder dollar? Enligt Atarodi är den politiska kostnaden för USA mer betydelsefull än den ekonomiska.

”USA har tappat enormt mycket anseende i omvärlden, inte minst genom att hota ett annat land med att utplåna en hel civilisation. Den typen av språkbruk från en president för en supermakt kommer att ha mycket stora konsekvenser för Trump om han sitter kvar hela mandatperioden,” säger Atarodi.

Överenskommelsens exakta detaljer presenteras olika av parterna. En särskilt omtvistad punkt gäller Irans kärntekniska program. Iran hävdar sin rätt att fortsätta anrika uran medan USA kräver total nedmontering och överlämnande av redan anrikat material.

”Den biten är inte klar vad gäller alla teknikaliteter. Det är en otroligt komplicerad fråga som tog Obama-administrationen två år att mejsla fram ett avtal kring, och det handlade bara om kärntekniska frågor. Det kommer att gå fram och tillbaka, men hittills har Iran aldrig backat från kravet att få anrika uran för civilt bruk,” förklarar Atarodi.

Överraskande nog verkar parterna vara överens om att sanktionerna mot Iran ska hävas. Enligt uppgifter skulle detta gälla samtliga direkta och indirekta sanktioner, samt avskaffandet av mekanismen som möjliggör återinförande av sanktioner.

”Eftersom det finns med i utkastet måste man anta att USA accepterat någon sorts kompensationspaket som kanske handlar om kostnaderna för krigets förstörelse. Lättade sanktioner, både direkta och indirekta, vore i sig revolutionerande och det skulle visa sig vara överraskande lätt att uppnå med ett förhållandevis kort krig,” menar Atarodi.

En annan betydelsefull aspekt är Irans krav att alla resolutioner från FN:s säkerhetsråd och atomenergiorgan IAEA ska upphävas. Detta ingår i landets 10-punktslista och skulle utgöra en klar politisk vinst för Iran, även om bara en del av kraven uppfylls.

En av konfliktens mest uppmärksammade konsekvenser har varit Irans blockad av Hormuzsundet, genom vilket en femtedel av världens oljehandel normalt passerar. De få fartyg som passerat har tvingats betala stora summor, och Iran hävdar nu rätten att fortsätta med denna praxis även efter vapenvilan.

”Iran har även innan överenskommelsen flaggat för att det i framtiden kommer att vara avgiftsbelagt, ungefär som i Suezkanalen. Det skulle vara en strategisk vinst, för frågan om något betalsystem har inte ens diskuterats förut. Nu skulle de kunna dra in miljardintäkter som enligt vissa spekulationer kan överstiga deras oljeintäkter,” avslutar Alexander Atarodi.

Trots den uppnådda vapenvilan kvarstår många frågetecken kring avtalets hållbarhet och implementering. Världssamfundet följer nu noga utvecklingen i vad som kan bli ett avgörande ögonblick för regional stabilitet i Mellanöstern.