Mellanöstern står vid en möjlig vändpunkt – Israels godkännande av fredsplan väcker försiktiga förhoppningar

Måndagen den 29 september 2025 kommer att gå till historien, lovade USA:s president Donald Trump när han med Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vid sin sida meddelade att Israel godkänt en plan på 20 punkter för att avsluta kriget i Gaza.

Men realiteten är betydligt mer komplex. Än så länge har bara en av parterna i konflikten gett grönt ljus. Hamas, som sent på måndagen hävdade att de inte ens mottagit planen, har ännu inte tagit ställning till förslaget.

Fredsplanen som utvecklats av USA i samarbete med flera andra stater ligger till stor del i linje med Israels och USA:s intressen, förklarar Alexander Atarodi, oberoende Mellanösternexpert och tidigare forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut.

”Många av punkterna som nämns i fredsplanen är helt acceptabla utifrån ett israeliskt perspektiv. Sedan finns det ett par frågor som skulle kunna vara problematiska för Hamas,” säger han.

Det som främst kan orsaka problem är att flera centrala punkter är otydligt formulerade. Ett exempel är tidsplanen för Israels tillbakadragande från Gaza, som inte specificeras i detalj.

”Premiärminister Netanyahu var väldigt tydlig med att Israel fortsatt kommer att ha kontroll över säkerheten i Gaza. Vad det konkret innebär vet vi inte,” påpekar Atarodi. ”Om man inte klargör bakom kulisserna vad detta innebär, med tydliga milstolpar för när och hur Israel kan dra sig tillbaka, så tror jag att det kan vara väldigt svårt för Hamas att godkänna.”

En annan kontroversiell del av planen berör Hamas framtid. Det framgår tydligt att USA, Israel och flera arabstater är överens om att Hamas inte bara ska avväpnas utan att även den politiska grenen måste upplösas.

”Det här kan också vara problematiskt för Hamas, eftersom de i princip skulle skriva under sin egen dödsdom. Det kan avsevärt försvåra ett godkännande från deras sida,” förklarar Atarodi.

Trots dessa utmaningar finns det faktorer som kan göra att Hamas ändå väljer att acceptera förslaget. Det palestinska folket har betalat ett extremt högt pris under konflikten, något som kan påverka Hamas ställningstagande även om de aldrig offentligt erkänt detta.

Dessutom har stora delar av Hamas militära ledning dödats under kriget, vilket resulterat i att rörelsen nu består av decentraliserade enheter utspridda över Gaza. Dessa grupper kan ha helt andra uppfattningar än de tidigare ledarna, enligt Atarodi.

Ytterligare en faktor som paradoxalt nog kan tala för ett godkännande är att planen inte erbjuder en lösning på själva grundorsaken till konflikten – palestiniernas strävan efter en egen stat.

”Forskningen visar att det är väldigt svårt att få bort en ideologi. Om man inte åtgärdar roten till problematiken så kommer Hamasliknande ideologier att finnas kvar. Det kan bli en tröst för Hamas, som kan få möjlighet att ompaketera sig,” säger Atarodi.

Om båda parter skulle acceptera fredsplanen finns en möjlighet att avsluta vad som enligt en rapport från FN:s undersökningskommission beskrivs som ett folkmord i Gaza. Men Atarodi påpekar att många av planens punkter fortfarande är kortsiktiga.

”Jag är ändå positiv till att en plan har kommit till, men jag noterar att svåra långsiktiga frågor om hållbar fred och en hållbar politisk lösning saknas,” avslutar han.

Händelseutvecklingen sker i en region där konflikten har pågått i över två år, sedan Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023. Sedan dess har tiotusentals palestinier dödats och stora delar av Gaza förvandlats till ruiner. Humanitära organisationer har länge varnat för en katastrof i området med akut brist på mat, vatten och mediciner.

Medan Israel och USA nu visar upp en enad front, återstår det att se om Hamas kommer att ansluta sig till fredsinitiativet, något som skulle kunna innebära början på slutet för den mest intensiva konflikten i regionen på decennier.