Felicia Åkerman: Börsras kan få presidenten att tänka om

I spåren av Trumps Grönlandsutspel: Handelskrig hotar att fördjupas

Den senaste upptrappningen i Trumpadministrationens retorik kring Grönland har återuppväckt ett av de stora orosmolnen från förra året – risken för ett fullskaligt handelskrig mellan USA och Europa. Det handelsavtal som skulle ha ratificerats i slutet av januari har i praktiken lagts på is, och situationen har nu eskalerat till den grad att börser världen över reagerar negativt.

Inom EU höjs nu röster för att ta till kraftfulla motåtgärder. Den så kallade handelsbazookan, ett verktyg som skulle möjliggöra införandet av fler tullar och olika former av blockader mot amerikanska företag på den europeiska marknaden, diskuteras allt mer öppet bland beslutsfattare.

Att USA och EU är varandras viktigaste handelspartners gör att varje eskalering i handelskonflikten skapar oro på finansmarknaderna. Särskilt oroväckande är att de nya tullarna som diskuteras kan komma att riktas mot enskilda EU-medlemmar, vilket hotar att underminera en av EU:s grundpelare – den gemensamma handelspolitiken.

Wall Street höll stängt under måndagen på grund av helg, men frågan är om kraftiga börsfall kan få presidenten att ändra kurs. Under tidigare handelsstrider har just oron för allvarliga börsras varit en faktor som fått Trumpadministrationen att skjuta upp planerade tullar och slutligen nöja sig med mindre omfattande handelsuppgörelser.

Trumps förhandlingstaktik följer ett välbekant mönster: inleda med maximala hot, överösa motståndaren med kontroversiella utspel och sedan hoppas på att motparten ger efter. När denna strategi inte fungerar har presidenten vanligtvis lyckats hitta sätt att utropa seger trots att han i praktiken backat från sina ursprungliga krav.

Även om Grönlandsfrågan skulle visa sig vara ytterligare ett exempel där Trump i slutändan accepterar en diskret kompromiss, kommer både USA och Europa att få betala ett ekonomiskt pris för den osäkerhet som hans utspel skapat på marknaderna.

Det juridiska systemet kan också komma att begränsa presidentens handlingsutrymme. Trumpadministrationen har ännu inte specificerat vilken lagstiftning de föreslagna tullarna ska baseras på, men mycket tyder på att det rör sig om samma lagrum som användes för de landsspecifika tullar som infördes förra året. Dessa tullar granskas för närvarande i domstol, och ett avgörande kan komma redan denna vecka.

Dessutom växer motståndet inom presidentens eget parti. Även om kritiken hittills främst kommit från republikaner som redan är kritiska till presidenten eller som är på väg att lämna politiken, är de politiska marginalerna i kongressen små, och höstens mellanårsval kan potentiellt utplåna dem helt.

Mitt i börsrasen finns dock vissa tillgångar som står emot den negativa trenden. Klassiska säkra hamnar som guld har nått nya rekordnivåer trots att priset redan stigit kraftigt under flera år. Även silver visar styrka, vilket delvis kan förklara varför Stockholmsbörsens gruvbolag går mot strömmen tillsammans med försvarsbolaget Saab.

De asiatiska börserna har drabbats mindre hårt av turbulensen, dels eftersom de inte står i direkt fokus för den senaste handelskonfliktens eskalering, dels för att de har större exponering mot AI-sektorn som fortsätter att utvecklas starkt trots den allmänna marknadsoron.

Ett intressant fenomen är dollarns utveckling. Initialt stärktes den amerikanska valutan, men den vände sedan nedåt medan euron stärktes något. I normala fall skulle politisk osäkerhet som främst drabbar Europa försvaga euron, eftersom det minskar värdet på europeiska tillgångar. Att detta inte sker, utan att investerare istället verkar uppfatta större politisk risk i dollarn, väcker frågor om huruvida den amerikanska valutans globala status har tagit allvarlig skada under den nuvarande administrationen.

Medan marknaderna fortsätter att reagera på utvecklingen, återstår det att se om börsturbulensen kan fungera som en katalysator för att dämpa retoriken eller om vi står inför en ytterligare fördjupning av handelskonflikten mellan två av världens största ekonomiska makter.