Felicia Åkerman: Oljemarknaden lär kunna vädra USA:s attack på Venezuela

Amerikanska interventionen i Venezuela: Begränsad oljepåverkan men geopolitisk betydelse

Att USA har fört ut Venezuelas president Nicolás Maduro ur landet öppnar för omfattande och svårförutsägbara konsekvenser, både geopolitiskt och på de finansiella marknaderna. Den omedelbara effekten på oljepriset kommer inte att kunna avläsas förrän de asiatiska marknaderna öppnar på måndag morgon, men det finns anledning att tro att reaktionerna blir relativt dämpade.

Trots att olja är helt avgörande för Venezuelas ekonomi har landets export endast marginell betydelse på den globala marknaden idag. Venezuela besitter visserligen världens största bevisade oljereserver, men produktionen har minskat dramatiskt under de senaste åren. Kombinationen av internationella sanktioner och den nuvarande amerikanska administrationen har kraftigt begränsat landets möjligheter att exportera råvaran.

Den venezuelanska oljeexporten uppskattas för närvarande uppgå till något mer än en halv miljon fat per dag, varav merparten går till kinesiska köpare. Detta motsvarar mindre än en procent av den globala oljeproduktionen. Statistik visar också att antalet oljetankrar som transporterar olja från Venezuela har minskat markant sedan slutet av förra året, med rapporter om att flera fartyg vänt tillbaka bara under det senaste dygnet efter den dramatiska utvecklingen.

En ytterligare faktor som talar för begränsade marknadsrörelser är att oljepriset under det senaste året visat sig oväntat okänsligt för geopolitiska chocker. Tillfälliga prisuppgångar har snabbt ersatts av prisnedgångar, främst tack vare ett ökat utbud när oljekartellen OPEC och andra producenter ökat sin produktion. Detta mönster har varit tydligt även när USA trappat upp både sin retorik och sina interventioner mot Venezuela under hösten.

Experter förutspår att trenden med ett överutbud i förhållande till efterfrågan kommer att fortsätta under nästa år, vilket också talar för relativt stabila oljepriser trots den upptrappade situationen i Venezuela.

Ur ett rent strategiskt perspektiv kommer den militära interventionen vid en tidpunkt som är gynnsam för USA om målet är att minimera påverkan på oljepriset. Detta är en viktig aspekt för den amerikanska presidenten som kämpar med ett utbrett missnöje över det ekonomiska läget i USA, där bensinpriset ofta ses som en avgörande indikator på vanliga amerikaners ekonomiska situation.

För Sveriges del kan dämpade energipriser fungera som ett välkommet stöd när konjunkturen vänder nedåt.

Oljeaspekten är dock central för USA:s förhållningssätt gentemot Venezuela. Både president Donald Trump och framträdande personer i hans administration har återkommande anklagat Venezuela för att ha ”stulit” oljeproduktion från amerikanska företag. De delar av det republikanska partiet som länge hoppats på att amerikanska oljeproducenter återigen ska få tillgång till landets omfattande och högkvalitativa oljereserver ser nu nya möjligheter öppna sig.

En större och mer betydelsefull fråga ligger dock i bakgrunden: hur ska de finansiella marknaderna hantera geopolitiska störningar i en värld som i allt högre grad delas upp i olika intressesfärer kontrollerade av stormakter? Det är knappast en tillfällighet att guldpriset, traditionellt en säker tillflyktsort i oroliga tider, har nått nya rekordnivåer under det turbulenta 2025 – detta trots att aktiemarknaderna på många håll samtidigt visat stark utveckling.

Den nya geopolitiska verkligheten borde rimligen gynna fysiska råvaror som investeringsobjekt. Även om de flesta tecken tyder på att oljepriset kommer att förbli relativt stabilt under den kommande perioden, bör risken för att nya kriser kan driva upp priset inte underskattas.

Den amerikanska interventionen i Venezuela illustrerar tydligt hur ekonomiska intressen och geopolitiska överväganden är sammanflätade i den globala maktbalansen, och hur råvarumarknader alltmer påverkas av stormaktspolitik snarare än enbart av traditionella utbuds- och efterfrågefaktorer.