Trumps inlägg väcker oro om presidentens mentala hälsa

Donald Trump väckte starka reaktioner i USA efter ett kontroversiellt inlägg på sitt sociala nätverk Truth Social i söndags. Presidenten krävde att Iran skulle öppna Hormuzsundet, som han benämnde med grova svordomar, och hotade med att de annars skulle ”få leva i helvetet”.

Inlägget var anmärkningsvärt även för Trump, som trots sin ofta kontroversiella kommunikationsstil vanligtvis undviker att använda det starka f-ordet i offentliga sammanhang. Han avslutade dessutom sitt meddelande med det i sammanhanget förbryllande tillägget ”prisad vare Allah”.

Juridiska experter är i stort sett eniga om att om Trump verkställer sitt hot att bomba broar och kraftverk i Iran när den angivna tidsfristen löper ut natten till onsdag, skulle det sannolikt utgöra brott mot krigets lagar från USA:s sida. En sådan militär insats skulle nästan oundvikligen leda till omfattande civila förluster – ironiskt nog bland de iranier som Trump tidigare har påstått sig vilja hjälpa.

Men i den amerikanska debatten har fokus nu i hög grad skiftat till frågan om presidentens mentala hälsa. Kritiska röster hörs från båda sidor av det politiska spektrumet.

Marjorie Taylor Greene, republikansk kongressledamot som tidigare var en lojal Trump-anhängare men som nu har blivit en av hans skarpaste kritiker, vände sig direkt till presidentens närmaste medarbetare på plattformen X. Hon uppmanade dem att ”sluta avguda presidenten och ingripa mot hans galenskap” och anklagade dem för att vara ”medbrottslingar” till hans tillstånd.

Även Alex Jones, känd för sina konspirationsteorier och tidigare en stark Trump-supporter, har uttryckt oro över presidentens tillstånd. På sin show hävdade han att presidenten ”babblar och det låter som hans hjärna inte mår så bra”.

Från demokratiskt håll har senatorn Chris Murphy föreslagit att Trumps regeringsmedlemmar borde överväga att tillämpa det 25:e tillägget till konstitutionen. Detta tillägg, som godkändes 1967, ger möjlighet att avsätta en president som ”inte kan uppfylla sina plikter” på grund av exempelvis hälsoskäl.

För att aktivera detta tillägg krävs att en majoritet av regeringens ministrar tillsammans med vicepresidenten stödjer en sådan deklaration. Om presidenten motsätter sig detta kan kongressen med kvalificerad majoritet ändå besluta om avsättning.

Denna mekanism har aldrig tidigare använts för att avsätta en president. Det anses också högst osannolikt att den skulle tillämpas nu, eftersom Trump har omgett sig med personer som valts specifikt för sin lojalitet till honom.

När professionella psykologer och experter på mental hälsa tillfrågas om Trumps beteende, har många diagnostiserat honom med ”narcissistisk personlighetsstörning”. Inför presidentvalet 2024 gick hundratals experter inom psykisk hälsa samman och varnade för att Trump utgjorde ”ett hot mot demokratin” just på grund av detta.

Trots dessa varningar valdes Trump till president, och nu ligger bedömningen av hans förmåga att utföra sina plikter i händerna på hans egen regering.

Debatten om Trumps mentala tillstånd har även fått marknaderna att reagera. På den politiska vadslagningsplattformen Kalshi steg sannolikheten för att det 25:e tillägget skulle användas mot Trump till 36,4 procent på måndagen – en betydande ökning från 27,1 procent i början av mars.

Ur ett strategiskt perspektiv kan man argumentera för att Trumps till synes irrationella beteende är en medveten taktik. Att framstå som gränslös och oberäknelig kan vara del av en förhandlingsstrategi, där tanken är att motståndaren ska ge efter av rädsla för oförutsägbara motåtgärder.

Detta tillvägagångssätt kallas inom statsvetenskapen för ”Mad man theory” eller ”galningsteorin”, som Richard Nixon försökte tillämpa under Vietnamkriget. Nixon hoppades att Nordvietnams ledare Ho Chi Minh skulle ge upp när han antydde att USA var berett att använda alla tillgängliga medel, inklusive kärnvapen.

Denna strategi visade sig dock verkningslös. Vietnamkriget slutade till sist i ett förödmjukande nederlag för USA – en historisk parallell som kan ge perspektiv på den nuvarande situationen med Iran.