I Paris bekräftar Frankrike ökat stöd till Grönland i ett förändrat geopolitiskt läge

Frankrikes president Emmanuel Macron bekräftade under tisdagens möte med Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen att Frankrike är redo att utöka sin säkerhetspolitiska närvaro i Arktis.

– Vi möts här idag för att prata om säkerhetsläget i Arktis, om Rysslands närvaro och om Kinas ekonomiska aktiviteter, liksom de strategiska konsekvenser det får. Vi delar åsikten att vi behöver stärka vår närvaro för att försvara Arktis, sade Macron under presskonferensen i Élyséepalatset.

Den franska presidenten förespråkade tydligt en ökad Nato-närvaro i regionen, särskilt gällande spaning och övervakning, där Frankrike är berett att ta en aktiv roll. Macron tillkännagav även planer på att öppna ett franskt konsulat i Grönlands huvudstad Nuuk, samt fördjupa det ekonomiska, kulturella och forskningsmässiga samarbetet med regionen.

Bakgrunden till mötet är den pågående spänningen i relationerna med USA, som eskalerade efter Donald Trumps uttalanden om att ”ta över” Grönland. Frankrike var ett av de länder som snabbt erbjöd militärt stöd när Danmark och Grönland bad om det, ett steg som visar på den ökande europeiska solidariteten i säkerhetsfrågor.

Macron har länge förespråkat ett mer självständigt Europa i förhållande till USA och underströk att de senaste händelserna måste leda till ”ett strategiskt uppvaknande för hela Europa”. Detta budskap fick medhåll från både Frederiksen och Nielsen, som uttryckte sin tacksamhet för det franska stödet.

Trots att Trump tillfälligt har tonat ner sin retorik kring Grönland, finns det fortsatt oro för framtida amerikanska anspråk. Under sitt besök vid Sciences Po-universitetet i Paris tidigare samma dag, varnade den danska statsministern för att se den tillfälliga förbättringen som en permanent lösning.

– Världsordningen som vi har kämpat för de senaste 80 åren är över. Jag tror inte att den kommer att komma tillbaka, konstaterade Frederiksen och uppmanade till en mer nyanserad analys av USA:s långsiktiga strategi.

– Man kan inte bara titta på ett tal eller ett möte eller varje ”show” i det här dramat. Man måste se till helheten. Och om man ser på USA nu, vad Trump sagt om Monroe-doktrinen, vad JD Vance sade i München för ett år sen, och vad som står i deras nya nationella säkerhets- och försvarsstrategier, så har de varit väldigt transparenta om vad som pågår, fortsatte hon.

Frederiksen varnade särskilt för den europeiska tendensen att återgå till en falsk trygghet så fort situationen tillfälligt förbättras: ”När något ser ut att bli lite bättre, som nu i fallet med Grönland, då är den europeiska reaktionen ofta att ’åh, då är det kanske fixat’. Som om världen åter är som den ska vara. Men den inställningen vill jag varna för.”

Både Frederiksen och Nielsen bekräftade att det finns ett reellt behov av ökad Nato-närvaro i Arktis för att möta den växande ryska och kinesiska aktiviteten i regionen. Samtidigt framgår det tydligt att den dansk-amerikanska relationen har tagit skada av konflikten kring Grönland.

Det ”ramverk för ett avtal” som Nato-chefen Mark Rutte rapporteras ha diskuterat med Trump efter mötet i Davos verkar ännu inte ha resulterat i några konkreta framsteg.

– För det första: Mark Rutte har inte något mandat att förhandla för oss. För det andra: vi har kommit överens med USA om att sköta detta i en särskild arbetsgrupp. Där har vi röda linjer, och de kan inte korsas. Men vi vill såklart nå någon typ av överenskommelse, det behöver vi göra, förklarade Nielsen.

Mötet i Paris markerar en tydlig utveckling där europeiska länder stärker sina inbördes säkerhetspolitiska band, samtidigt som transatlantiska relationer omvärderas i ljuset av ett förändrat geopolitiskt landskap där Arktis får en allt viktigare strategisk betydelse.