Fyra saker Trump vill säkra före mellanårsvalet

Trumps position inför mellanårsvalet oroar Vita huset

Trumps opinionssiffror har varit instabila den senaste tiden, och enligt amerikaexperterna Dag Blanck och Jan Hallenberg finns det goda skäl för presidenten att känna oro inför mellanårsvalet den 3 november.

Republikanerna kontrollerar för närvarande både representanthuset och senaten, vilket ger Trump en betydande fördel när det gäller att få igenom sin politik. Men denna maktposition står på spel.

”Det är vanligt att den sittande presidentens parti förlorar majoriteten i representanthuset vid mellanårsval,” förklarar Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Republikanernas majoritet i representanthuset är redan nu ytterst knapp med endast 218 platser mot Demokraternas 214, och enligt bedömningar från det oberoende institutet Cook Political Report riskerar Republikanerna att förlora 14 platser i höstens val.

Demokraterna har dessutom visat styrka i flera extraval den senaste tiden, senast i Texas delstatssenat, vilket ytterligare stärker oron i Trumps läger.

Om Demokraterna tar över representanthuset skulle Trumps förmåga att driva sin politik kraftigt begränsas. I värsta fall riskerar USA ett politiskt dödläge där kongressen systematiskt avvisar presidentens lagförslag. Mot denna bakgrund försöker Trump driva igenom flera viktiga frågor innan ett eventuellt maktskifte.

Valfrågan står högt på presidentens agenda. Trump fortsätter att sprida påståenden om att presidentvalet 2020 var manipulerat, trots att dessa saknar faktiskt grund. Under sitt tal i Davos hävdade han att valet var riggat och att personer kommer att åtalas för sin inblandning. Han har även uttryckt önskemål om att förbjuda poströstning inför mellanårsvalet.

”Det är en sak som han kommer fortsätta att hålla på med nu innan mellanårsvalet. Förmodligen för att kunna säga att valutgången i vissa delstater är fusk på något sätt,” säger Jan Hallenberg, associerad seniorforskare på Utrikespolitiska institutet.

Invandringspolitiken har varit central under Trumps andra mandatperiod. Han har lovat att utvisa minst en miljon migranter inom ett år och har tilldelat immigrationsmyndigheten ICE en historiskt stor budget – något som aldrig skulle godkänts om Demokraterna haft majoritet i kongressen.

Men de intensifierade insatserna från ICE har lett till omfattande protester, särskilt efter att federala agenter sköt ihjäl två personer inom loppet av två veckor.

”Många amerikaner delar hans oro för invandring och tycker att man borde göra något åt invandringsfrågan, men det sätt som det har gjorts på har skadat honom. Det är inga valvinnande åtgärder att skicka in de här polisstyrkorna så brutalt, och han har behövt backa,” förklarar Blanck.

Utnämningar till viktiga positioner, särskilt domare, är ytterligare en prioritet för Trump. Enligt Hallenberg kan två äldre domare i USA:s Högsta domstol – Samuel Alito, 75, och Clarence Thomas, 77 – vara på väg att avgå i förtid.

”Det är möjligt att de här domarna, i samråd med senaten, avgår i sommar. Om de gör det så är det ett tecken på att Republikanerna tror att de kommer att förlora senatsvalet, för då får de mindre möjlighet att driva igenom de domare de vill ha,” säger Hallenberg.

På den utrikespolitiska fronten har Trump agerat fredsmäklare i flera internationella konflikter och hävdat att han avslutat åtta krig. USA:s tillfångatagande av Venezuelas president Nicolás Maduro i januari och Trumps fokus på Iran visar att presidenten vill säkra utrikespolitiska segrar före valet.

”En av sakerna som han vill gå till historien med är att han har störtat flera regimer, som han tycker att han har gjort i Venezuela nu. Och det är viktigt för honom att få till både inför mellanårsvalet och inför 2029 när han avgår,” förklarar Hallenberg.

Även Trumps förnyade intresse för Grönland har väckt uppmärksamhet, men enligt Blanck finns det inget som tyder på att detta drivs av rädsla för att förlora kongressen.

”Det viktiga för Trump nu är att han håller sig stark i det Republikanska partiet, då han säkert vill ha ett finger med i spelet när det kommer till att utse sin efterträdare. Men om kongressen svänger har han alltid presidentorderna att luta sig mot,” säger Blanck.

Oavsett utgången av mellanårsvalet kan Trump fortfarande utfärda exekutiva order, som inte kräver kongressens godkännande, men dessa får inte strida mot gällande lag och kan begränsas genom ny lagstiftning.