Grönlands regeringschef sänder stark signal till Trump

Under den senaste veckan har spänningarna ökat kring Grönlands framtid, där enskilda grönländska politiker öppnat för separata samtal med USA. Detta har väckt oro i det danska kungariket om den arktiska öns framtida tillhörighet. På tisdagens pressträff i de danska regeringskvarteren vid Christiansborgs slott gjorde dock Grönlands regeringschef Jens-Frederik Nielsen ett tydligt ställningstagande.

”Om vi ska välja mellan USA och Danmark här och nu så väljer vi Danmark”, förklarade Nielsen med eftertryck, och markerade därmed ett viktigt ställningstagande i den pågående diplomatiska krisen.

Bakgrunden är USA:s förnyade intresse för Grönland, där president Donald Trump uttryckt att supermakten behöver territoriet och att detta kan lösas antingen ”den snälla vägen eller det svåra sättet” – ett uttalande som tolkas som ett knappt förtäckt hot.

Redan på onsdag eftermiddag väntar ett högnivåmöte i Vita huset där de danska och grönländska utrikesministrarna, Lars Løkke Rasmussen och Vivian Motzfeldt, ska träffa USA:s vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio för att diskutera situationen. Den danska regeringen räknar dock inte med någon snabb lösning på krisen.

”Mycket tyder på att det svåraste ligger framför oss”, konstaterade Danmarks statsminister Mette Frederiksen vid pressträffen.

Situationen har skapat en ovanlig enighet mellan Köpenhamn och Nuuk. Vid presskonferensen stod Frederiksen och Nielsen sida vid sida – hon i klassisk dräktjacka med allvarlig min, han i knallblå anorak med ett försiktigt leende, trots att han samtidigt betonade situationens allvar.

”En sak måste alla förstå. Grönland vill inte ägas av USA. Grönland vill inte styras av USA. Och Grönland vill inte vara en del av USA”, förklarade Nielsen bestämt och tillade att grönländarna väljer ”Danmark, Nato och EU”.

”Vi har stor tilltro till Natoalliansen och vill att Nato stödjer oss i den här situationen. Stödet från Europa och Danmark är helt avgörande”, fortsatte han.

Danska medier har reagerat positivt på den enade fronten. Politikens analytiker Elisabet Svane beskrev Nielsens uttalanden som ”en starkare signal än vad de flesta på Christiansborg hade hoppats på”. Danmarks Radios politiska korrespondent Christine Cordsen konstaterade att de båda regeringscheferna skickade ett viktigt budskap till både Washington och inhemska politiker: ”Detta är inte rätt tid för diskussion och oenighet, som vi har sett en del tendenser till de senaste dagarna.”

För Grönland representerar frågan en balansakt mellan självständighetssträvanden och geopolitisk stabilitet. Nielsen, som representerar det liberala partiet Demokraatit, vann valet på Grönland förra året med löften om att ta steg mot självständighet i lugnt tempo. Samtidigt vill han uppenbarligen inte byta ut ett förhållande till Danmark mot ett amerikanskt herravälde.

Mette Frederiksen höjde också diskussionen till en principiell nivå och menade att konflikten handlar om något större än bara det danska kungariket: ”Det här handlar om att gränser inte kan flyttas med våld och att små länder inte ska behöva vara rädda för stora länder.”

På frågan om vad Danmark och Grönland kan erbjuda Trumpadministrationen svarade duon att de är öppna för ett samarbete under demokratiska former, mellan oberoende länder. När Nielsen fick frågan om hur Grönland skulle hantera ett ekonomiskt fördelaktigt erbjudande från USA, var svaret entydigt:

”Grönland är inte till salu”, upprepade han, ett eko av den ståndpunkt som Danmarks ledning intagit sedan Trumps första försök att köpa ön 2019.

Krisen understryker Grönlands växande strategiska betydelse i den arktiska regionen, där klimatförändringar öppnar nya sjövägar och ger tillgång till tidigare otillgängliga naturresurser, samtidigt som stormakterna positionerar sig för framtiden.