Grönländska toppolitikerns varning: ”Fortfarande allvarlig situation”

I morgon väljs USA:s nya president och valet kan få avgörande betydelse för Grönland. Den grönländska folketingsledamoten Aaja Chemnitz uttrycker oro över Donald Trumps förnyade intresse för ön efter att hon konfronterat Trumplägrets representanter om deras planer.

Under ett besök i Washington nyligen mötte Chemnitz högt uppsatta personer från Trumps kampanj. När hon försökte protestera mot de nya anspråken på Grönland blev svaret kort och tydligt: ”Checken är på väg.”

”Det var uppenbart att de fortfarande ser Grönland som ett potentiellt köpobjekt. Det är djupt problematiskt och visar att frågan inte är avslutad från deras sida,” säger Chemnitz till danska medier.

Intresset för Grönland, världens största ö, har ökat markant de senaste åren. Med sin strategiska position i Arktis och omfattande naturresurser har ön blivit centrum för en geopolitisk dragkamp mellan flera stormakter.

Det var 2019 som Donald Trump först uttryckte intresse för att köpa Grönland från Danmark, ett utspel som då möttes av både förvåning och irritation från danska och grönländska politiker. Danmarks statsminister Mette Frederiksen kallade förslaget för ”absurt”, vilket ledde till diplomatiska spänningar mellan länderna.

Grönland, som har självstyre men fortfarande är en del av det danska riket, står inför komplexa utmaningar. Klimatförändringarna har gjort tidigare otillgängliga områden tillgängliga för exploatering, vilket har väckt intresse från gruvbolag världen över. Ön tros ha betydande fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, uran, olja och gas.

”Vi vill själva bestämma över vår framtid och våra resurser,” understryker Chemnitz, som representerar det grönländska partiet Inuit Ataqatigiit i det danska folketinget. ”Detta handlar om respekt för vår autonomi och självbestämmanderätt.”

Experter på internationella relationer pekar på att USA:s intresse för Grönland främst handlar om säkerhetspolitik och naturresurser. Kina har under senare år ökat sitt inflytande på ön genom investeringar i gruvindustrin, något som oroar amerikanska säkerhetsstrateger.

”USA har redan en militärbas på Grönland i Thule, men ett ökat kinesiskt inflytande i regionen ses som ett potentiellt hot mot amerikansk säkerhet,” förklarar Hans Mouritzen, seniorforskare vid Danska Institutet för Internationella Studier.

För lokalbefolkningen på Grönland, där cirka 56 000 människor bor utspridda längs kusterna, handlar frågan om mer än stormaktspolitik. Det handlar om rätten att själva forma sin framtid.

”Vi ser naturligtvis ekonomiska möjligheter i utvecklingen av våra resurser, men det måste ske på våra villkor och med hänsyn till miljön och vårt traditionella levnadssätt,” säger Chemnitz.

Danmarks regering har konsekvent avvisat alla diskussioner om försäljning av Grönland. Utrikesminister Lars Løkke Rasmussen har flera gånger betonat att ”Grönland är grönländskt” och att öns framtid ligger i händerna på det grönländska folket.

Samtidigt står Grönland inför stora ekonomiska utmaningar. Ön är fortfarande beroende av ett årligt bidrag från Danmark på cirka 3,9 miljarder danska kronor, vilket utgör omkring en tredjedel av Grönlands BNP. Utvecklingen av naturresurser ses som en möjlig väg mot ekonomisk självständighet.

”Vi står vid ett vägskäl,” menar Chemnitz. ”Besluten vi fattar nu kommer att forma Grönlands framtid för generationer framöver. Det är avgörande att vi behåller kontrollen över denna process.”

Med det amerikanska presidentvalet runt hörnet ser många grönländare med oro på framtiden. En återkomst av Trump till Vita huset skulle kunna innebära förnyade ansträngningar att utöka USA:s inflytande över den arktiska regionen.

”Oavsett vem som vinner valet måste vi fortsätta hävda vår rätt till självbestämmande,” avslutar Chemnitz. ”Grönland är inte till salu – inte nu, inte någonsin.”