Grönlandskrisen skakar om relationen mellan Trump och Europas ytterhöger

För ett år sedan reste Dansk Folkepartis ledare Morten Messerschmidt till Florida i hopp om att möta Donald Trump, dock utan framgång. Nu har Messerschmidt hamnat i fokus för sin kritik mot den danska regeringens hantering av Grönlandskrisen.

Han anklagar statsminister Mette Frederiksen och utrikesminister Lars Løkke Rasmussen för att ha valt en farlig väg och uppmanat dem att visa ”benhårt förakt” mot Trumps hot. Messerschmidt har blivit en internationellt uppmärksammad symbol för europeiska nationalisters vacklande hållning gentemot Trump. I sociala medier går han till kraftfull motattack mot kritikerna och hävdar att det är förtal att framställa honom som någon ”som tjänar en annan sak än Danmark”.

I Storbritannien har Nigel Farage, Reform UK:s ledare och tidigare känd som ”Mr Brexit”, länge uttryckt beundran för Trump. Trots detta blir hans position alltmer komplicerad. Vid sitt tal i Davos förra veckan beklagade han Trumps tullhot, men argumenterade samtidigt för att världen skulle bli ”bättre och säkrare” om USA tog över Grönland. ”Vänner kan vara oense”, förklarade han lugnt i en intervju.

Men när Trump påstod att Natostyrkor ”höll sig borta från fronten” under invasionen av Afghanistan blev det för mycket även för Farage. Med tanke på att 457 britter förlorade livet i kriget, och att Reform UK vill profilera sig som veteranernas parti, publicerade han en ovanlig tillrättavisning på sociala medier: ”Donald Trump har fel.”

Italiens premiärminister Giorgia Meloni, som beskrivits som en av Europas ledande ”Trump-viskare”, balanserar också på en allt smalare lina. ”Jag tror inte på hypotesen att Trump skulle ta Grönland med våld”, sa hon när flera europeiska länder skickade militärpersonal till ön – en signal hon ansåg onödig och konfliktskapande, trots att insatsen gjordes på Danmarks begäran.

Meloni avvisade Emmanuel Macrons förslag att aktivera EU:s ”handelsbazooka”, men beskrev samtidigt Trumps tullhot som ”ett misstag”. När Trump hävdade att andra Nato-länders soldater hållit sig undan striderna i Afghanistan tvingades även hon att markera sitt missnöje: ”Helt oacceptabelt”, sa Meloni och påpekade att 53 italienska soldater dog och över 700 skadades i Afghanistan. USA och Italien är goda vänner, förklarade hon, men ”vänskap kräver respekt”.

I Frankrike har högerradikala Nationell samling tagit avstånd från Trumps uttalanden om Grönland. Partiledaren Jordan Bardella, som väntas bli partiets presidentkandidat 2027 om inte Marine Le Pen kan ställa upp, varnade: ”När en amerikansk president öppet hotar ett europeiskt land och kombinerar territoriella påtryckningar med ekonomisk utpressning, är det inte bara en partner som uttalar sig, utan en ny maktbalans som inrättas.”

Bardella tillade att eftergifter skulle sätta ett farligt prejudikat som kunde leda till liknande påtryckningar mot franska utomeuropeiska departement. Marine Le Pen håller för närvarande låg profil på grund av en pågående rättsprocess om EU-bedrägerier, där hon möjligen hoppas på stöd från Trump, som tidigare kritiserat förfarandet.

Ungern, under ledning av Viktor Orbán, var det enda EU-land som inte undertecknade en gemensam solidaritetsförklaring till Danmark och Grönland i januari. Orbán, en av Trumps närmaste allierade i Europa, anser att det är Natos och inte EU:s ansvar att hantera Grönlandskrisen. Ungern är också det enda EU-land som accepterat att delta i Trumps fredsråd, tillsammans med länder som Ryssland, Belarus, Qatar och Azerbajdzjan.

I EU-parlamentet har Grönlandskrisen fått unionen att enas och slutligen sätta sig upp mot USA:s maktanspråk, men inte utan motstånd. Yttersta högerpartigruppen Patrioterna begärde nyligen en misstroendeomröstning mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, dock utan framgång med endast 165 röster för, 390 emot och 10 nedlagda röster.

USA:s anspråk på danskt territorium har även orsakat splittring inom EU:s yttersta höger. Den danske Patriot-ledamoten Anders Vistisen uttryckte nyligen sin frustration i starka ordalag: ”Mr President… fuck off”.

I Tyskland har Alice Weidel, ledare för högerradikala Alternativ för Tyskland (AfD), länge haft en varm relation till Trump. Men efter kidnappningen av Venezuelas president Maduro och hoten mot Grönland – händelser som fördöms av en stor majoritet av tyskarna – har tonen förändrats. När Trump antydde att Nato-trupperna i Afghanistan varit fega, reagerade Weidel bestämt: ”59 tyska soldater dödades. Många skadades. Våra soldater förtjänar respekt och erkännande.”

AfD har tidigare sökt stöd från Trump-administrationen när de blivit isolerade i Tyskland. Enligt uppgift är det USA som tvingat arrangörerna av årets Münchenkonferens att släppa in AfD-representanter, om än utan taltid.