Gulfstater förbjuder invånare att sprida material om attackerna

Gulfländer har gripit minst 60 personer för att ha filmat och delat material relaterat till Irans missilattacker mot regionen. Detta kan vara den mest omfattande gripandevågen i Qatars historia under en så kort tidsperiod, enligt landets inrikesdepartement.

I Qatar anklagas de gripna för att ha ”spridit information som kan påverka den allmänna opinionen” i samband med de iranska attackerna. Myndigheterna betonar att invånarna istället bör förlita sig på officiella nyhetskällor för information om händelserna. De gripna är av olika nationaliteter och konsekvenserna kan bli allvarliga – utländska gästarbetare riskerar utvisning, medan alla gripna kan få upp till ett års fängelsestraff och böter på ungefär 630 000 kronor enligt en lag från 2014.

Även i Bahrain har myndigheterna agerat kraftfullt. Inrikesdepartementet har publicerat bilder på fyra personer som gripits för att ha dokumenterat och delat videor om konsekvenserna av vad de kallar ”den avskyvärda iranska aggressionen” samt bilder på militära anläggningar. De bahrainska myndigheterna hävdar att dessa handlingar ”vilseleder den allmänna opinionen och sprider rädsla”, vilket enligt regeringen kan skada den nationella säkerheten och den allmänna ordningen.

Bahrainska myndigheter går så långt som att beskriva handlingarna som ett uttryck för ”sympati för angriparen och förräderi mot nationen” – allvarliga anklagelser i en region där nationell lojalitet är av största vikt.

I Kuwait rapporteras att över tio personer har frihetsberövats. De anklagas för att ha spridit rykten och vilseledande information som potentiellt kan ”underminera allmänhetens förtroende” för landets luftförsvar – en särskilt känslig fråga i ett läge av ökad regional spänning.

Förenade arabemiraten och Saudiarabien har inte rapporterat några gripanden ännu, men myndigheterna i båda länderna har utfärdat tydliga varningar. De har förbjudit att fotografera, publicera eller sprida bilder och videor som visar de iranska attackerna, missilerna eller deras konsekvenser. Detta följer ett mönster av informationskontroll som blivit allt mer framträdande i regionen under krissituationer.

Det som väckt särskild uppmärksamhet är den påfallande tystnaden från internationella människorättsorganisationer kring dessa gripanden. Kritiker på sociala medier har påpekat denna brist på reaktion. ”Det råder total tystnad – ingen vågar yttra sig i Qatar, annars riskerar man fängelse eller utvisning”, skrev en användare på plattformen X.

En annan användare vände sig direkt till Amnesty International och Human Rights Watch med frågan: ”Var är ert ansvar för att skydda yttrandefriheten? Varför kräver ni inte att Qatar släpper de som gripits för inlägg på sociala medier? Försvaret av yttrandefrihet får inte vara selektiv.”

Gripandena kommer i en tid då flera av Gulfstaterna försöker kontrollera informationsflödet kring känsliga säkerhetsfrågor. Detta är inte första gången regionen hamnar i blickfånget för sin hantering av mediefrihet. Under tidigare kriser, som coronapandemin och naturkatastrofer, har liknande mönster observerats där myndigheterna begränsat spridningen av information som inte kommer från officiella kanaler.

För de miljontals gästarbetare som bor i regionen är situationen särskilt prekär. De står inför dubbla risker – både rättsliga påföljder och utvisning – om de dokumenterar eller delar information om händelser som myndigheterna anser känsliga. Detta förstärker den redan existerande ojämlikheten i rättsskydd mellan medborgare och utländska arbetare i Gulfstaterna.

Utvecklingen väcker frågor om yttrandefrihet och informationskontroll i en region som samtidigt försöker framställa sig som modern och öppen för omvärlden, inte minst genom omfattande turistsatsningar och internationella sportevenemang.