Hamas förhandlar ännu – med ryggen mot väggen

Israeliskt-amerikanskt avtal sätter Hamas under press

Hamas står inför ett avgörande vägval efter att USA och Israel presenterat en 20-punktslista med krav för att avsluta det två år långa kriget i Gaza. Planen, som förhandlats fram utan palestinsk medverkan, ställer långtgående krav på den islamistiska gruppen.

Enligt överenskommelsen ska Hamas släppa de gisslan som fortfarande hålls fångna, lägga ner sina vapen, tillåta förstörelse av sin militära infrastruktur och avstå från politisk makt i Gaza. Dessutom innehåller dokumentet formuleringar om fortsatt israelisk närvaro i området.

– Det främsta svaret på varför Hamas skulle acceptera detta är för att de helt enkelt inte har mycket till val, säger Joas Wagemakers, professor i islamologi vid universitetet i Utrecht och expert på Hamas och palestinsk nationalism.

Efter två års förödande krig befinner sig Hamas i en ytterst svår position. Ur gruppens perspektiv är ett slut på konflikten nödvändigt för dess överlevnad. Trots att Hamas redan gått med på att frige gisslan – ett viktigt förhandlingskort – fortsätter diskussionerna om avtalets övriga punkter.

Enligt Wagemakers är kravet att ge upp den politiska makten sannolikt det ”minst oacceptabla” för Hamas. Betydligt svårare blir det att acceptera avväpning, eftersom rörelsen grundades på 1980-talet just som ett militärt svar på Israels ockupation.

– Man skulle kunna argumentera för att Hamasmedlemmar ska integreras in i en palestinsk polisstyrka, vilket militanta palestinska grupper gjorde enligt Oslo-avtalet på 1990-talet, förklarar Wagemakers.

En möjlig kompromiss kan vara att Hamas endast överlämnar sina tyngre vapen till Israel, medan lättare beväpning behålls av organisationens medlemmar i någon form av polisiär roll.

Avtalsförslaget innehåller även en möjlighet för Hamasmedlemmar att få amnesti om de förbinder sig till fredlig samexistens och lägger ned sina vapen. Dessa skulle då tillåtas flytta till ”mottagarländer”. Mest sannolika destinationer är Turkiet och Qatar, då andra grannländer som Egypten och Jordanien historiskt visat mindre välvilja mot islamistgruppen.

Trots dessa omfattande krav är det tveksamt om Israel kommer att lyckas med sitt uttalade mål att fullständigt utplåna Hamas. Wagemakers menar att utan en politisk lösning på grundkonflikten kommer nya militanta grupper sannolikt att uppstå om Hamas demonteras.

– Det kommer fortfarande att finnas palestinsk nationalism, det kommer fortfarande finnas en konflikt, och palestinier kommer fortfarande att vara arga över bristen på självbestämmande. Det kommer att uttrycka sig i våld, konstaterar han.

Förhandlingarna sker i skuggan av den humanitära katastrofen som drabbat Gaza, där tusentals civila dödats och infrastrukturen till stora delar förstörts. Internationella observatörer har uttryckt oro över civilbefolkningens situation och efterlyst en hållbar fredsprocess som inkluderar alla parter.

Hamas chefsförhandlare Khalil al-Hayya har deltagit i samtal i Turkiet under våren, men det är ännu oklart hur organisationens ledarskap ställer sig till de konkreta punkterna i det föreslagna avtalet.

Det nuvarande förslaget framstår som en extraordinär utmaning för Hamas, som måste väga sin ideologiska ståndpunkt mot det praktiska behovet av att få ett slut på kriget. Samtidigt kvarstår frågan om hur en långsiktig stabilitet ska kunna uppnås i regionen om inte de grundläggande orsakerna till konflikten adresseras.

För befolkningen i Gaza står nu mycket på spel. Efter år av blockad följt av ett förödande krig är behovet av humanitärt stöd och återuppbyggnad akut, oavsett vilken politisk lösning som till slut kan komma att accepteras av alla inblandade parter.