Henrik Brandão Jönsson: Madurorättegången fast i en strid om pengar

I USA-domstol: Maduro får använda statliga medel för sitt försvar

Åklagarsidan i rättegången mot Venezuelas president Nicolás Maduro argumenterade nyligen för att han inte borde få använda statens pengar till sina juridiska kostnader. Detta med motiveringen att han ”plundrat venezuelanernas rikedomar för egen vinning”. Domaren i målet, 92-årige Alvin Hellerstein, ställde sig dock på Maduros sida och menade att ”rätten till försvar är grundläggande”.

Maduro, som under förhandlingarna bar en grön fängelseuniform, hävdade tillsammans med sin fru Cilia Flores att de saknar personliga tillgångar för att bekosta sitt försvar. Domaren var positivt inställd till att låta paret använda statliga medel från Venezuela, men situationen kompliceras av att landet omfattas av amerikanska sanktioner.

För att frigöra venezuelanska tillgångar till försvaret krävs ett undantag från sanktionerna, något domaren inte såg som ett större hinder. ”Vi gör ju affärer med det landet”, kommenterade han under förhandlingen.

Relationen mellan USA och Venezuela har genomgått en märkbar förändring sedan Maduro och hans fru greps under en amerikansk kommandoräd i Caracas i början av januari. Flera amerikanska generaler och ministrar har besökt landet under de senaste månaderna, och USA har återöppnat sin ambassad i Venezuelas huvudstad.

Åtalet mot Maduro är dock långt ifrån rutinartat. Venezuelas president står anklagad för ”narkoterrorism” – ett brott som enligt juridiska experter är notoriskt svårt att bevisa. Åklagarna hävdar att Maduro har lett ”en korrupt, illegitim regering som under decennier utnyttjat statsmakten för att skydda och främja illegal verksamhet, inklusive narkotikahandel”.

Mer specifikt anklagas Maduro för att ha känt till och underlättat smuggling av colombianskt kokain från Venezuela till USA. Om åklagarna lyckas bevisa dessa anklagelser kan han dömas till upp till 20 års fängelse. Den stora frågan är dock hur starka bevis som finns.

Ett av åklagarnas potentiella huvudvittnen är Hugo Carvajal, tidigare underrättelsechef i Venezuela, som greps i Madrid för fem år sedan och utlämnades till USA 2023. Carvajal anklagas för att ha samarbetat med colombianska gerillagrupper och narkotikakarteller för att smuggla kokain via Venezuela till USA. Han anses ha varit en högtstående medlem i ”Cartel de los Soles” (Solarnas kartell), en organisation som enligt åklagarna även Maduro var del av.

Om Carvajal vittnar att Maduro var medveten om och tjänade på narkotikasmuggling skulle det avsevärt stärka åklagarnas fall. Samtidigt finns det frågetecken kring Carvajals trovärdighet. Han har erkänt att han kände till hur den venezuelanska militären sålde vapen till colombianska gerillagrupper och ignorerade deras kokainsmuggling till USA, men han kan ha incitament att samarbeta med åklagare i utbyte mot strafflindring.

Med tanke på målets komplexitet förväntas rättegången ta uppemot två år att genomföra, vilket betyder att domaren Hellerstein kommer vara 94 år när den avslutas. Han har tidigare observerats somna under rättsförhandlingar, vilket väckt viss oro kring processen.

Kritiker har påpekat att det möjligen hade varit enklare att överlämna Maduro till Internationella brottmålsdomstolen i Haag, som under lång tid utrett honom för människorättsbrott. Dessa anklagelser, som omfattar tortyr, godtyckliga gripanden, våld och mord, är väldokumenterade. Vissa analytiker menar att den nuvarande rättsprocessen i USA kan ha politiska undertoner, särskilt med tanke på den symboliska betydelsen för tidigare president Donald Trump att se Maduro dömd i amerikansk domstol.

Utanför domstolen i New York samlades demonstranter som bland annat anklagade Spaniens tidigare premiärminister Zapatero för att ha hjälpt Maduro tvätta pengar från illegal verksamhet i Venezuela, vilket ytterligare belyser fallets internationella dimensioner och politiska komplexitet.