I Venezuela stärker vicepresident Delcy Rodríguez sin maktposition, samtidigt som USA:s tidigare president Donald Trump hävdar inflytande över landets framtid. Den politiska situationen i det oljerika landet blir alltmer komplex, med motstridiga uttalanden från olika håll.
Rodríguez, som nu tagit över ledningen i Venezuela, har bestämt deklarerat att landet inte kommer att bli ”en amerikansk koloni” – ett uttalande som speglar den historiskt spända relationen mellan Caracas och Washington. Uttalandet kommer i en tid då Venezuela fortsätter att hantera svåra ekonomiska utmaningar trots att landet har världens största bevisade oljereserver.
Samtidigt har Donald Trump, på ett överraskande sätt, hävdat att han ska styra Venezuela fram till en politisk övergång. Detta kontroversiella påstående har väckt frågor om USA:s inblandning i landets interna angelägenheter och vilken roll den tidigare amerikanska presidenten anser sig ha i venezolansk politik.
Venezuelas ekonomi har under flera år lidit av hyperinflation, bristande grundläggande förnödenheter och en massiv utvandring av medborgare som söker bättre levnadsvillkor i grannländerna. Oljeproduktionen, som en gång var landets stolthet, har minskat dramatiskt under de senaste åren på grund av bristande investeringar och internationella sanktioner.
Den politiska motsättningen mellan Rodríguez administration och Trumps uttalanden illustrerar den geopolitiska dragkampen om Venezuela. Landet har länge varit en viktig spelare på den globala oljemarknaden, men produktionen har sjunkit från cirka 3 miljoner fat per dag i början av 2000-talet till mindre än 800 000 fat per dag under de senaste åren.
Oljesektorn, som står för mer än 90 procent av Venezuelas exportintäkter, har varit föremål för amerikanska sanktioner sedan 2019, vilket ytterligare har försvårat landets ekonomiska återhämtning. Trots detta fortsätter regimen under president Nicolás Maduro, med Rodríguez som vicepresident, att hävda landets suveränitet.
Maduro, som övertog makten efter Hugo Chávez död 2013, har konsekvent anklagat USA för att försöka genomföra en statskupp mot hans regering. Dessa anklagelser intensifierades efter 2019 när USA och flera andra länder erkände oppositionsledaren Juan Guaidó som landets legitima president.
Det är mot denna bakgrund som Rodríguez uttalanden om att motsätta sig ”amerikansk kolonialism” måste förstås. Venezuela har historiskt sett sig som en motståndskraft mot amerikansk hegemoni i Latinamerika, en position som förstärktes under Chávez styre och har fortsatt under Maduro.
Trumps påstående om att ”styra landet fram till en övergång” väcker frågor om vad han menar och vilken form av inflytande han anser sig ha över Venezuela. Under sin tid som president var Trump känd för sin hårda linje mot Maduro-regimen, inklusive införandet av stränga ekonomiska sanktioner.
Experter på regional politik pekar på att situationen illustrerar den fortsatta betydelsen av Venezuela i amerikansk utrikespolitik, trots att landet inte längre har samma ekonomiska och politiska inflytande i regionen som tidigare. Venezuela representerar fortfarande en betydande oljeresurs som, om den stabiliseras politiskt och ekonomiskt, skulle kunna spela en viktig roll på den globala energimarknaden.
För den venezolanska befolkningen innebär den fortsatta politiska osäkerheten ytterligare utmaningar i en redan svår vardag. Mer än 7 miljoner venezolaner har lämnat landet sedan 2014, enligt FN:s uppgifter, vilket representerar en av de största flyktingkriserna i världen.
Den nuvarande situationen lämnar många frågor obesvarade om Venezuelas politiska framtid. Medan Rodríguez försäkrar att landet kommer att försvara sin suveränitet, förblir det oklart hur Trumps påstående om inflytande skulle kunna manifestera sig i praktiken, särskilt med tanke på att han för närvarande inte innehar någon formell maktposition i USA.
Omvärlden följer noga utvecklingen i Venezuela, där kampen om politiskt inflytande fortsätter att forma landets framtid i skuggan av en djupgående humanitär och ekonomisk kris.
7 kommentarer
Det är intressant att följa utvecklingen i Venezuela, med allt skiftande påståenden om lagliga maktpositioner. Oljan borde vara en fördel, men lagligheterna verkar skapa mer konflikt än lösningar.
Lite konstigt att Donald Trump påstår att han vill styra landet. Han var ju inte ens president under det senaste valet. Hur pass stort inflytande kan han egentligen ha?
Det låter som att de i Venezuela har väldigt svårt att komma överens om vem som ska bestämma. Hyperinflationen och flyktingströmmen är ett allvarligt problem, men det kanske förstärker situationen att de heller inte kan samarbeta.
Vad gäller venezuelansk olja? Även om landet har stora oljereserver, så har situationen varit oförutsägbar i många år. Ökar bara risken för stora prissvängningar.
Det verkar som att Venezuela har hamnat i en väldigt dålig spiral. Dessutom är situationen väl så komplex att ingen verkar kunna ta sig över makten på ett demokratiskt sätt.
Kanske missar media viktigaste faktorn – att Venezuela kanske behöver utländskt stöd, snarare än att kämpa mot amerikanskt inflytande.
Charmant av Trump att fortsätta agera som om han fortfarande är president, men samtidigt låter uttalandet om Venezuela lite oroligt. Hoppas det inte blir ännu en amerikansk inblandning i saker som inte är deras angelägenheter.