Hovexpert: Därför är skilsmässa ingen lösning för kungligheter

Kungahusskandaler sätter monarkins framtid på spel

”Locket på” har varit den gyllene regeln för kungar och drottningar under århundraden. Den viktorianska författaren Walter Bagehot formulerade det med större finess redan 1867 i sin bok ”The English Constitution”: ”Monarkins livhank är mysteriet. Vi får inte lysa upp magin med dagsljus.”

Detta låter fortfarande romantiskt, men framstår samtidigt som hopplöst föråldrat i dagens transparenta samhälle. Särskilt i ljuset av de senaste årens kungliga skandaler.

– Jag tror att det var så drottning Elizabeth II såg på sig själv. Alltså att hon var utvald, en närmast religiös figur. Jag tror också att det var så Andrew kände som prins och att det var därför han inte ansåg sig behöva lyda regler som gäller vanliga människor, säger Andrew Lownie, historiker och författare.

Lownie, som beskriver sig själv som rojalist, har länge förespråkat ökad transparens från Buckingham Palace. Han är författare till biografin ”Entitled. The house and fall of the house of York” om Andrew Mountbatten Windsor och hans ex-fru Sarah Ferguson. När boken publicerades i augusti förra året anklagades den av monarkivänliga kritiker för att överdriva och teckna en felaktig bild av den då fortfarande så kallade prinsen.

Sedan dess har verkligheten överträffat litteraturen. Virginia Giuffres självbiografi ”Nobody’s girl” och de så kallade Epsteinfilerna har avslöjat omfattningen av Andrew Mountbatten Windsors nära relation till den dömda sexförbrytaren Jeffrey Epstein. Det har visat sig att han – tvärtemot sina tidigare uttalanden – inte alls brutit kontakten med den amerikanske affärsmannen efter att denne dömts för sexköp av minderårig.

Nyligen har ytterligare komprometterade bilder och mejlkonversationer offentliggjorts, inklusive fotografier på ex-hertigen och erbjudanden om en ”pålitlig” 26-årig rysk kvinna.

Jeffrey Epstein hade en särskild förmåga att identifiera inflytelserika personer som kunde vara användbara för honom, inte minst medlemmar i europeiska kungafamiljer.

– Han visste förstås att prinsar och prinsessor inte granskades som andra och att de därför kunde bete sig lite hursomhelst. Men för Buckingham Palace var Andrews sexhistorier ingen överraskning. Diplomater och underrättelsetjänsten informerade drottningen. Till ingen nytta, säger Lownie.

Epsteinfilerna har också orsakat en allvarlig kris för den norska monarkin, där kronprinsessan Mette-Marits tidigare kontakter med Epstein har avslöjats. På frågan hur den norska kungahusskandalen ter sig från brittisk horisont svarar Lownie:

– Mycket pinsam och grov. Men jag tycker ändå att det norska kungahuset krishanterar bättre än det brittiska. Norrmännen kommunicerar åtminstone med pressen och verkar ha förstått att problem inte försvinner av sig själva.

Den brittiska tabloidpressen är känd för sina närgångna granskningar av kändisars privatliv. Men bara en utvald skara journalister, den så kallade Royal Rota, får möjlighet att ställa direkta frågor till kungligheterna. Det är kungahuset självt som avgör vilka som får ingå i denna exklusiva grupp.

Kraven på reformer blir dock allt starkare. Den nyligen tillträdda Labourregeringen vill att kungahuset ska kunna granskas och debatteras i underhuset, något som aldrig tidigare skett. Premiärminister Keir Starmer har även uttryckt önskemål om att Andrew Mountbatten Windsor ska vittna inför den amerikanska kongressen.

Flera av Europas tolv monarkier har redan genomgått liknande moderniseringsprocesser, ofta efter kriser och skandaler. I Spanien abdikerade Juan Carlos I efter anklagelser om skattefusk och penningtvätt. Hans son, kung Felipe VI, har tagit avstånd från sin far för att rädda monarkin. I Nederländerna har flera medlemmar av kungahuset avsagt sig sina titlar och avstått från fastigheter de annars skulle haft rätt till.

I Norge frågar sig nu allt fler om kronprinsessan Mette-Marit borde bli drottning överhuvudtaget. En skilsmässa mellan henne och kronprins Haakon har föreslagits som en möjlig lösning.

Andrew Lownie är dock skeptisk till den idén:

– I den brittiska kontexten har skilsmässor inte direkt varit någon garanti mot skandaler. Men skilsmässa är generellt ingen lösning för en monark, en gång en kunglighet, alltid en kunglighet. Man kan frånta Andrew alla titlar i världen, men han förblir son till en drottning.

På frågan om hur det brittiska och norska kungahuset kan återvinna förtroendet svarar han:

– Följa det spanska och nederländska exemplet och hantera sina rötägg i stället för att skydda dem. Det betyder inte att de magiska balerna behöver ställas in eller att man måste bränna de romantiska klänningarna.

Vad gäller Andrew Mountbatten Windsors framtid är Lownie pessimistisk:

– Jag tror att det finns mer skit i de Epsteinfiler som inte släppts. Mer konkret lutar det åt att Andrew inom kort flyttar till Dubai eller Abu Dhabi, för vädrets skull och för att undslippa granskning.

Storbritanniens skandalomsusade prins Andrew avsade sig i oktober flera titlar, inklusive hertigtiteln, efter att Virginia Giuffres självbiografi publicerats. Det har nu framkommit att hans påståenden om att ha avslutat kontakten med Jeffrey Epstein efter dennes dom för sexualbrott var falska. I nyligen offentliggjorda dokument förekommer både Andrew och hans ex-fru Sarah Ferguson upprepade gånger, och i början av veckan tvingades Andrew lämna sin 30-rumsvilla Royal Lodge.