Amerikanska opinionen vänder sig mot kriget med Iran

De första opinionsmätningarna efter USA:s och Israels angrepp mot Iran visar ett tydligt mönster som kan bli problematiskt för president Trump. Majoriteten av de tillfrågade amerikanska väljarna är kritiska till de militära insatserna i Mellanöstern, enligt tre nyligen publicerade undersökningar.

En särskilt anmärkningsvärd mätning visar att hela 59 procent av amerikanerna motsätter sig kriget. Opinionen följer tydliga politiska skiljelinjer där en överväldigande majoritet av demokratiska väljare tar avstånd från konflikten, medan en något mindre majoritet av republikanska väljare stödjer insatsen. De oberoende väljarna ställer sig också till största delen kritiska till kriget.

En undersökning från Ipsos/Reuters visar även att 31 procent av de republikanska väljarna uppger att de är ”osäkra” på sin ståndpunkt gällande kriget, vilket tyder på betydande tveksamhet även inom Trumps kärnväljarkår.

Sex amerikanska soldater har hittills mist livet i samband med iranska motattacker mot amerikanska militärbaser i regionen. Både president Trump och general Dan Caine, USA:s högsta militära befattningshavare, har förberett allmänheten på att fler amerikanska förluster är att vänta.

Historiska mönster från tidigare amerikanska militära konflikter visar att det initiala stödet för en krigförande president tenderar att sjunka i takt med att antalet amerikanska dödsoffer ökar. När stupade soldater återvänder hem i kistor påverkas opinionen, vilket kan bli en avgörande faktor för Trumpadministrationen.

Uttalanden från medlemmar i Trumps kabinett har inte heller bidragit till att lugna tvivlande väljare. Försvarsminister Pete Hegseth väckte uppmärksamhet vid en pressträff när han vägrade besvara frågor om hur iranska drönare lyckades ta sig förbi luftvärnet vid en amerikansk bas i Kuwait. Istället riktade han skarp kritik mot medierna för deras rapportering.

”När några få drönare kommer igenom händer tragiska saker och det blir förstasidesnyheter, jag fattar det,” sade Hegseth, utan att på sedvanligt sätt uttrycka kondoleanser till de stupade soldaternas familjer.

Parallellt med denna utveckling röstade senaten om ett förslag som syftade till att begränsa presidentens befogenheter att bedriva kriget utan kongressens godkännande. Förslaget, som byggde på den konstitutionella principen att det är kongressen som har rätt att förklara krig, föll med röstsiffrorna 53–47. Röstningen följde nästan helt partilinjerna med endast en avvikande republikansk senator som röstade för förslaget och en demokrat som röstade emot.

Även om omröstningen främst hade symbolisk betydelse, eftersom Trump skulle ha använt sitt veto vid ett annat utfall, kan den få politiska konsekvenser framöver. Om konflikten blir långvarig och fler amerikanska soldater faller, riskerar republikanska senatorer som gett presidenten fria händer att möta väljarnas missnöje i kommande val.

Den amerikanska politiska historien visar att väljarna har långt minne när det gäller krigsbeslut. Efter Irakkriget 2003 påverkades den politiska karriären för flera framstående politiker av deras ställningstagande. Hillary Clintons ja-röst till kriget bidrog exempelvis till att Barack Obama, som röstat nej, besegrade henne i kampen om den demokratiska presidentnomineringen 2008.

Med ökande kritik från väljarna, särskilt bland oberoende och tveksamma republikaner, står Trumpadministrationen inför utmaningen att hantera en alltmer komplicerad konflikt samtidigt som den amerikanska opinionen vänder sig mot krigsinsatsen.