Iran exporterar olja till Kina genom Hormuzsundet som vanligt – trots kriget

I Persiska vikens strupe har kriget förlamat sjöfarten

Genom det smala Hormuzsundet transporteras normalt nästan en femtedel av världens olja från de oljerika gulfstaterna till Arabiska havet. Men sedan den 28 februari, när konflikten mellan USA, Israel och Iran eskalerade, har trafiken genom denna strategiska passage i stort sett upphört.

Rederierna har valt att hålla sina fartyg borta från sundet av oro för besättningarnas säkerhet. Enligt International Maritime Organization har tio fartyg i eller nära sundet attackerats av Iran, med minst sju omkomna sjöfarare som följd.

Men medan internationell sjöfart undviker området, fortsätter Iran att använda passagen. Enligt analysföretaget TankerTrackers har minst 11,7 miljoner fat iransk råolja passerat genom Hormuzsundet sedan krigets början. Oljan transporteras främst till Kina, som köper över 80 procent av Irans oljeexport när landet är under västliga sanktioner.

”Nästan alla fartyg som går igenom sundet är länkade till Iran eller Kina,” säger Christopher Long, underrättelsechef vid det brittiska säkerhetsföretaget Neptune P2P, till Wall Street Journal.

Sedan konfliktens början uppskattas endast omkring 15 fartyg ha passerat genom sundet. Enligt Lloyd’s List Intelligence, som analyserar sjöfartsindustrin, färdas de flesta utan tända lanternor och är lastade med iransk olja. Många är små kinesiska fartyg som kommunicerar med det iranska revolutionsgardet via högtalare och kortvågsradio.

”Vi är ett kinesiskt fartyg. Vi kommer igenom; vi är vänliga,” rapporterar Wall Street Journal att fartygen meddelar revolutionsgardet – kommunikation som även kan uppfattas av andra fartyg i närheten.

Irans biträdande utrikesminister Majid Takht-Ravanchi bekräftar att landet har tillåtit fartyg från ”vissa länder” att passera Hormuzsundet. ”Några länder har redan diskuterat med oss om att passera sundet och vi har samarbetat med dem,” förklarade Takht-Ravanchi under en intervju med nyhetsbyrån AFP i Teheran.

Han understryker dock att Iran inte kommer att tillåta passage för fartyg från länder som deltagit i konflikten. ”Vad Iran beträffar anser vi att de länder som deltagit i aggressionen inte bör få passera säkert,” säger han.

Takht-Ravanchi dementerar också tidigare uppgifter om att Iran skulle ha minerat sundet mellan Iran och Oman. ”Det är inte sant,” säger han.

Uttalandet kommer efter att Irans nye högste ledare Mojtaba Khamenei tidigare samma dag sagt att en stängning av Hormuzsundet bör användas som påtryckningsmedel i konflikten.

Donald Trump har uppmanat rederier att ”visa lite mod” och fortsätta trafikera sundet. I ett uttalande till Fox News hävdade den amerikanske presidenten att rederierna inte har något att frukta eftersom USA har neutraliserat Irans flotta. Trump har även signalerat att USA:s flotta är redo att eskortera fraktfartyg, men detta har ännu inte skett.

Ali Reza Tangsiri, kommandochef för den iranska flottan, har i sin tur varnat för att eventuella eskorter kommer att mötas av iranska missiler och självmordsdrönare, enligt ett inlägg på plattformen X.

Länderna kring Persiska viken står för ungefär en tredjedel av världens oljeproduktion. Den nuvarande situationen har tvingat stora producenter som Saudiarabien och Irak att drastiskt minska sin produktion. Konsekvenserna syns redan på de globala marknaderna där oljepriserna stiger kraftigt, vilket väcker oro för högre energipriser världen över.

Konflikten i Hormuzsundet illustrerar tydligt hur geopolitiska spänningar i denna region kan få direkta konsekvenser för den globala ekonomin. Med nästan 20 procent av världens oljetransporter som normalt passerar genom detta smala sund, är stabiliteten i regionen av yttersta vikt för energimarknaden och den globala handeln.

Situationen förblir spänd medan världen följer utvecklingen i denna kritiska flaskhals för global energiförsörjning, där ekonomiska, militära och politiska intressen kolliderar med potentiellt långtgående konsekvenser.