Iran hotar med ”regionalt krig” om USA attackerar

I spänd maktkamp mellan USA och Iran varnar ledare för eskalering

Spänningen mellan USA och Iran fortsätter att stiga när president Donald Trump upprepade gånger hotat med militära aktioner om den iranska regimen inte upphör med våldsamma tillslag mot demonstranter. Den amerikanska flottan har förstärkt sin närvaro i regionen med sex jagare, ett hangarfartyg och tre kuststridsfartyg.

Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei svarade på söndagen med att försäkra det iranska folket att de inte behöver känna rädsla över den amerikanska militära upptrappningen.

”Vi vill inte attackera något land, men det iranska folket kommer att slå tillbaka hårt mot alla som attackerar och trakasserar dem,” sade Khamenei enligt Reuters.

I sitt tal anklagade ayatollan USA för att ha dolda motiv bakom sin närvaro i regionen. Han hävdade att amerikanerna strävar efter att få kontroll över Irans olja och naturresurser med målsättningen att ”erövra detta land, precis som de kontrollerade det tidigare” – en tydlig hänvisning till USA:s tidigare inflytande i landet före den islamiska revolutionen 1979.

Khamenei skärpte tonen ytterligare genom att varna: ”Amerikanerna måste vara medvetna om att om de startar ett krig denna gång, kommer det att bli ett regionalt krig,” rapporterade nyhetsbyrån AP.

Trumps hot om militära åtgärder har varit specifika och tydliga. Han har varnat för att USA kommer att ingripa militärt om Iran dödar fredliga demonstranter eller genomför massavrättningar av gripna. Samtidigt har han i ökande grad lyft frågan om Irans omstridda kärnenergiprogram och möjligheterna till nya förhandlingar.

Mitt i de spända relationerna finns tecken på diplomatiska kanaler. Under lördagen meddelade ayatollans högsta rådgivare att arbetet med att utforma ett ramverk för förhandlingar mellan Iran och USA går framåt. Trump bekräftade senare att ”seriösa förhandlingar” pågår mellan länderna.

”Jag hoppas att de förhandlar fram något acceptabelt. Man skulle kunna förhandla fram ett avtal som skulle vara tillfredsställande utan kärnvapen,” sade Trump till reportrar enligt Reuters.

Bakgrunden till den aktuella krisen är de omfattande protester som skakat Iran sedan december. Demonstrationerna, som ursprungligen utlöstes av ekonomiskt missnöje, har bemötts med hårdhänt repression från regimens sida. Enligt den USA-baserade människorättsorganisationen Hrana har minst 6 713 personer bekräftats döda i samband med protesterna. Exilorganisationer och medicinska källor inom Iran menar att den verkliga dödssiffran sannolikt är betydligt högre.

Konflikten mellan Iran och USA har en lång och komplicerad historia. Relationerna har varit särskilt frostiga sedan USA 2018 under Trumps första presidentperiod drog sig ur kärnenergiavtalet från 2015 och återinförde ekonomiska sanktioner mot Iran. De ekonomiska sanktionerna har bidragit till att fördjupa Irans ekonomiska kris, vilket i sin tur har spätt på det folkliga missnöjet.

Den ökade amerikanska militära närvaron i Mellanöstern kommer i ett skede när hela regionen präglas av instabilitet. Konflikter i närliggande länder som Syrien, Jemen och Irak har komplicerat maktbalansen och ökat risken för att en konfrontation mellan USA och Iran skulle kunna få vidare regionala konsekvenser, precis som Khamenei varnar för.

Observatörer påpekar att uttalandena från båda sidor följer ett välbekant mönster av hot och motreaktioner, men att den nuvarande situationen med omfattande folkliga protester i Iran skapar en ny dynamik som gör läget särskilt oförutsägbart.