Iran ”redo för samtal” med Vita huset

De iranska protesterna har nu krävt minst 572 dödsoffer, medan spänningarna mellan Iran och USA fortsätter att öka. Samtidigt sker försiktiga diplomatiska kontakter mellan länderna i skuggan av våldet.

Enligt USA-baserade människorättsorganisationen Hrana har minst 572 personer mist livet under de landsomfattande protesterna i Iran – 503 demonstranter och 69 personer från säkerhetsstyrkorna. Protesterna, som började i Teheran den 28 december, har nu spridit sig till över 100 städer runt om i landet.

Situationen har fått ökad internationell uppmärksamhet efter att USA:s president Donald Trump varnat för möjliga militära åtgärder om dödandet av demonstranter fortsätter. Under en pressträff på presidentplanet Air Force One i söndags antydde Trump att något beslut om ingripande ännu inte har fattats, men betonade att USA ”överväger några mycket kraftfulla alternativ”.

Samtidigt uppgav Trump att den iranska regimen har kontaktat USA och uttryckt vilja att förhandla. Denna diplomatiska kanal bekräftades senare från båda håll, då Irans utrikesminister Abbas Araghchi enligt källor till CNN har haft kontakt med det amerikanska sändebudet Steve Witkoff under de senaste dagarna.

En talesperson för det iranska utrikesministeriet bekräftade dessa kontakter, men anklagade samtidigt USA för bristande seriositet genom sina ”motstridiga budskap”, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Utrikesminister Araghchi gjorde på måndagsförmiddagen ett motsägelsefullt uttalande där han hävdade att Iran är redo för både samtal och krig. Vita husets presstalesperson Karolin Leavitt kommenterade detta genom att säga att Irans offentliga budskap skiljer sig från vad landet kommunicerar till USA i det tysta. Hon bekräftade också att Trump inte utesluter militära åtgärder om våldet mot civila fortsätter.

I ett försök att visa regimens styrka deltog både Araghchi och Irans president Masoud Pezeshkian under måndagen i en regeringsstödd marsch i Teheran. Enligt statliga medier var syftet att visa stöd för regimen och fördöma vad de beskrev som ”utlandsstödda upplopp”. Presidenten själv benämnde demonstrationen som en ”nationell motståndsmarsch”.

Araghchi hävdade också att situationen i landet är ”helt och hållet under kontroll” och att protesterna ”blev våldsamma och blodiga för att ge Trump en ursäkt att ingripa”, enligt AP som citerar Al Jazeera. Detta narrativ passar in i regimens återkommande anklagelser om utländsk inblandning i landets interna angelägenheter.

Grannlandet Turkiet, som är medlem i Nato, uppmanade på måndagen både Iran och USA till fortsatt dialog. Turkiets ställningstagande är betydelsefullt med tanke på landets strategiska position mellan Väst och Mellanöstern.

”Vi tror att ett utländskt ingripande kommer att leda till ännu värre konsekvenser, och att en inblandning framprovocerad av Israel i synnerhet kommer att leda till ännu större kriser,” sade Omer Celik, talesperson för president Erdogan, enligt Reuters.

Situationen för civila i Iran har förvärrats ytterligare av att myndigheterna infört omfattande internetrestriktioner, vilket försvårar både kommunikation inom landet och rapportering till omvärlden. Enligt uppgifter har över 10 600 personer gripits sedan protesterna började, en siffra som redovisas av människorättsorganisationen Hrana.

De regimkritiska protesterna, som nu pågått i över en månad, har utvecklats till en av de allvarligaste utmaningarna för den iranska regimen på senare år. Demonstrationerna, som började som en reaktion på ekonomiska svårigheter och politiskt förtryck, har nu vuxit till en bredare rörelse mot den rådande maktordningen i landet.

Samtidigt har regimen ökat trycket på statsanställda att delta i regeringsvänliga demonstrationer som ett sätt att visa upp ett skenbart folkligt stöd, något som ytterligare späder på spänningarna i ett redan polariserat samhälle.