Kris i Iran: Mojtaba Khamenei tar över efter attackerna

USA och Israel har under den senaste veckan genomfört omfattande attacker mot Iran som inte bara eliminerat en betydande del av landets ledarskikt utan även slagit ut stora delar av den militära infrastrukturen. Viktiga byggnadskomplex har bombats sönder, vilket väcker frågor om hur den högsta ledningen, inklusive Ali Khamenei, ska kunna skydda sig.

Enligt Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi vid Uppsala universitet, ser framtidsutsikterna för den nuvarande högsta ledaren inte särskilt goda ut. ”Med tanke på det israeliska och amerikanska underrättelseövertaget är en möjlighet för honom att göra som Hizbollahledaren Hassan Nasrallah lyckades med under lång tid – att helt hålla sig undan offentliga framträdanden och endast kommunicera via storbildsskärm,” säger Fazlhashemi.

Beskedet att låta ledarskapet övergå till Mojtaba Khamenei, den nuvarande ledarens son, kommer inte som någon överraskning för Fazlhashemi. Han tolkar det som en markering gentemot omvärlden.

”Khamenei den yngre har förekommit i spekulationerna tidigare. Jag tror att man med detta beslut vill visa såväl USA som Israel att man inte viker sig så lätt, att ledningen i princip är intakt trots att ett stort antal högt uppsatta personer har dödats,” förklarar Fazlhashemi.

Övergången till Mojtaba Khamenei har dock inte skett utan intern kritik. Fazlhashemi påpekar att den tidigare presidenten Hassan Rouhani representerat en annan linje, där man förespråkat att utse en ny högsta ledare först efter krigets slut. Enligt Irans konstitution ska egentligen två tredjedelar av det beslutande expertrådet rösta ja i en fysisk sammankomst, men under rådande omständigheter har man uppenbarligen kunnat kringgå denna bestämmelse.

”Enligt beslutet ska det ha fattats i konsensus. Annars har det funnits kritik mot att detta skulle likna det arvsbaserade maktsystem man kritiserade den tidigare monarkin för. Det finns en tusenårig etablerad tradition om att politiken och religionen ska befinna sig på armlängds avstånd,” säger professorn.

Trots att alla betydande maktinstanser i Iran officiellt har uttalat sin lojalitet till den nya ledaren, finns det en skarp intern kritik mot principen om att låta makten gå i arv. Detta var faktiskt ett av huvudargumenten bakom den iranska revolutionen 1979, som störtade shahens monarki.

Maktskiftet från en Khamenei till en annan sänder en tydlig signal till omvärlden att Iran avser fortsätta på samma politiska linje som tidigare. Hur detta kommer att påverka landets relationer till allierade grupper som Hamas, Hizbollah och Huthi återstår att se.

På frågan om det nya ledarskapet kan påverka krigets utveckling svarar Fazlhashemi att det beror på flera faktorer. ”Hittills har det inte gått Irans väg när det gäller att kunna försvara sig, men ur deras perspektiv har de lyckats sprida kriget till grannländerna som de slagit hårt mot. Om grannländerna haft ett hopp om en mer moderat och pragmatisk inriktning ser det ut att ha grusats.”

Detta skulle enligt Fazlhashemi kunna leda till att grannländerna så småningom kan överväga att slå tillbaka mot ett försvagat Iran, vilket ytterligare skulle kunna förvärra den redan instabila situationen i regionen.

Maktövertagandet sker under en period då Iran befinner sig i en extremt utsatt position, med omfattande skador på både militär kapacitet och politiskt ledarskap. Hur Mojtaba Khamenei kommer att hantera dessa utmaningar, särskilt relationen till väst och situationen i Mellanöstern, kommer att vara avgörande för landets framtid och stabiliteten i hela regionen.