Irans regim skräms av protester – lovar dialog

I helgens Teheran övergick ekonomisk frustration i öppen protest när köpmän stängde sina affärer i stadens historiska basarkvarter. Demonstrationerna, som startade på söndagen, kom efter att den iranska valutan kollapsat till nivåer där både mynt och sedlar i praktiken blivit nästan värdelösa för många medborgare.

Att just basarens handlare tar till strejk är särskilt oroväckande för den iranska regimen. Denna inflytelserika grupp spelade en avgörande roll vid den islamiska revolutionen 1979-1980, då deras stöd hjälpte ayatollorna att gripa makten. När samma grupp nu vänder sig mot landets ledning utgör det både ett politiskt och symboliskt slag mot regimen.

Överraskande nog har myndigheterna reagerat med ovanlig återhållsamhet. Regimens officiella talesperson Fatemeh Mohajerani har uttryckt att myndigheterna erkänner rätten till fredliga protester och vill lyssna på de ekonomiskt utsatta medborgarnas oro. President Masoud Pezeshkian, som anses vara reforminriktad, gav via sociala medier order till inrikesministern att ”ta del av demonstranternas synpunkter och hjälpa dem lösa problemen”, även om han samtidigt skyllde oroligheterna på ”främmande påtryckningar”.

Som ett tecken på allvaret i situationen byttes landets riksbankschef ut redan på tisdagen i ett försök att hantera den ekonomiska krisen.

Denna försonliga linje möter dock starkt motstånd inom regimen. Dagstidningen Kayhan, som fungerar som språkrör för regimens hårdföra falang, tar kraftigt avstånd från den mjukare hållningen. Tidningens chefredaktör Hossein Shariatmadari, personligt utsedd av högste ledaren ayatollah Ali Khamenei, hävdar att protesterna är illegitima och drivs av ”utländskt kopplade” uppviglare. Enligt Shariatmadari används de ekonomiska svårigheterna bara som förevändning av krafter som tjänar främmande intressen.

Den ekonomiska situationen i Iran har försämrats drastiskt under senare år. Utöver den galopperande inflationen står landet inför flera allvarliga kriser. Vattenbrist har lett till att myndigheterna diskuterat en eventuell evakuering av delar av huvudstaden Teheran om vinterregnen uteblir och dricksvattenreservoarerna töms. Samtidigt råder akut brist på bränsle och basvaror.

Läget förvärrades ytterligare i november när en halv miljon fattiga iranier ströks från listorna över socialhjälpstagare. Detta är en direkt konsekvens av landets sinande oljeintäkter och de allt hårdare internationella sanktionerna som begränsar Irans ekonomiska handlingsutrymme.

USA:s utrikesdepartement har uttryckt sitt stöd för ”Irans studenter” och skrivit på sociala medier att ”De unga är Irans framtid. Regimens misslyckanden och dess likgiltighet för grundläggande rättigheter spolierar de ungas möjligheter att skapa sig ett gott liv.” Samtidigt har USA:s president på måndagen hotat att ”slå till” mot Iran om landet fortsätter utveckla ballistiska missiler.

Relationerna mellan USA och Iran har varit ansträngda sedan USA under tidigare president Donald Trump drog sig ur kärnenergiavtalet. Trump har erbjudit Iran nya förhandlingar om ett atomavtal och ett potentiellt slut på sanktionerna, men den iranska regimen har hittills vägrat förhandla om sin rätt att anrika uran.

Bedömare menar att om den ekonomiska kollapsen fortsätter och protesterna sprider sig ytterligare i landet, kan regimen av ren självbevarelsedrift tvingas ompröva sin hållning. En förhandlingslösning som lättar på sanktionerna skulle kunna bli aktuell för att dämpa det inhemska missnöjet, även om detta hittills har avvisats av de iranska ledarna.

Protesterna i Teheran markerar en ny fas i Irans långvariga ekonomiska kris och visar hur djupt missnöjet nu trängt in även bland grupper som historiskt stått regimen nära.