Iransk oppositionell: Med USA:s hjälp kan det bli slut på regimen i Iran

Den iranske oppositionsaktivisten Vahid Beheshti är övertygad om att USA kommer att genomföra en militär attack mot Iran, även om tidpunkten ännu är oklar. I en intervju med Dagens Nyheter uttrycker han sitt stöd för en sådan åtgärd, med övertygelsen att det skulle leda till ett folkligt uppror som skulle kunna störta den islamistiska regimen i Tehran.

– Då reser sig folket igen och då är islamistregimens dagar räknade, säger Beheshti till DN.

Uttalandet kommer i en tid av ökande spänningar i Mellanöstern, där relationerna mellan USA och Iran har försämrats avsevärt under de senaste åren. Konflikten har eskalerat ytterligare efter att Iran anklagats för att stödja väpnade grupper i regionen som utgör hot mot amerikanska intressen och dess allierade.

Beheshti, som länge varit en framträdande kritiker av den iranska regimen, menar att ett amerikanskt militärt ingripande skulle kunna bli den katalysator som krävs för att mobilisera det iranska folket mot landets ledning. Hans uttalande reflekterar en uppfattning som delas av delar av den iranska oppositionen i exil, som ser extern press som ett nödvändigt verktyg för regimförändring.

Den iranska regimen, ledd av högste ledaren ayatollah Ali Khamenei, har konsekvent avvisat amerikansk kritik och hotat med omfattande vedergällning mot eventuella militära aktioner. Landets revolutionsgarde, en mäktig militär organisation som rapporterar direkt till Khamenei, har upprepade gånger hävdat sin förmåga att försvara landet mot externa hot.

Spänningarna har fördjupats sedan USA:s tillbakadragande från kärnenergiavtalet 2018 under president Donald Trump, följt av återinförandet av hårda ekonomiska sanktioner mot Iran. Den iranska ekonomin har drabbats hårt av dessa sanktioner, med stigande inflation, arbetslöshet och brist på viktiga varor som följd.

Flera experter på regional säkerhet varnar dock för de potentiellt förödande konsekvenserna av en militär konfrontation mellan USA och Iran. En sådan konflikt riskerar att destabilisera hela regionen och leda till en humanitär kris i Iran, där den vanliga befolkningen redan kämpar under trycket av sanktioner och politiskt förtryck.

Människorättsorganisationer har dokumenterat omfattande förtryck av oliktänkande i Iran, med tusentals politiska fångar och hårda straff för kritiker av regimen. Protesterna som svepte över landet efter den unga kvinnan Mahsa Aminis död i moralpolis förvar 2022 möttes av brutalt våld från myndigheterna, med hundratals döda och tusentals arresterade.

Beheshti representerar en fraktion av exiliranier som anser att diplomatiska ansträngningar har misslyckats och att endast externt tryck, inklusive militära åtgärder, kan leda till verklig förändring. Andra oppositionsgrupper förespråkar dock icke-våldsamma metoder och internationellt diplomatiskt tryck som vägen framåt.

Utrikespolitiska analytiker påpekar att en amerikansk attack mot Iran skulle innebära en betydande eskalering som potentiellt kan få konsekvenser långt utanför Mellanöstern. Ryssland och Kina, som har fördjupat sina förbindelser med Iran under senare år, har uttryckt starkt motstånd mot militära åtgärder.

Den iranska befolkningen befinner sig i en svår situation, klämd mellan en auktoritär regim som begränsar grundläggande friheter och internationella sanktioner som försvårar vardagslivet. Många iranier, särskilt den yngre generationen, har uttryckt sin längtan efter politiska och sociala reformer, men fruktar samtidigt konsekvenserna av utländsk militär inblandning.

Beheshtis uttalande belyser den komplexa dynamiken i iransk oppositionspolitik, där olika grupper har skilda uppfattningar om hur förändring bäst kan uppnås. Medan vissa, likt Beheshti, ser extern intervention som en möjlig lösning, varnar andra för att sådana åtgärder riskerar att stärka regimens nationalistiska retorik och försvaga den inhemska demokratirörelsen.

Oavsett vad som händer framöver står det klart att spänningarna mellan Iran och USA fortsätter att vara en av de mest volatila geopolitiska frågorna i världen idag, med potentiella konsekvenser för global säkerhet och stabilitet.