Israels attacker mot Libanon fördöms

Efter intensiva israeliska attacker utlystes landsorg i Libanon

En landsorg har utlysts i Libanon efter de omfattande israeliska luftanfallen som genomfördes under onsdagen. Enligt Libanons hälsodepartement dödades minst 254 människor och över 1 165 personer skadades när attackerna riktades mot Beirut, Bekaadalen och södra Libanon.

Som svar på de israeliska attackerna tog Hizbollah på sig ansvaret för raketbeskjutningen mot norra Israel under onsdagskvällen. Under torsdagsmorgonen ljöd flyglarmen återigen i Israel, vilket tyder på en fortsatt eskalering av konflikten.

Omvärldens reaktioner har varit starka och fördömande. FN:s generalsekreterare António Guterres uttryckte i ett ovanligt skarpt uttalande att attackerna utgör ”ett allvarligt hot mot vapenvilan och ansträngningarna för en varaktig och omfattande fred i regionen”. Han visade djup oro över det stigande antalet civila offer och uppmanade samtliga parter att omedelbart upphöra med fientligheterna.

FN:s människorättschef Volker Turk var minst lika kritisk i sitt uttalande och beskrev situationen som ”ett blodbad” som är ”svår att förstå”, särskilt med tanke på att det inträffade kort efter överenskommelsen om vapenvila med Iran. Turk beskrev omfattningen av dödandet och förstörelsen i Libanon som fruktansvärd och påpekade att attackerna sätter ”enormt tryck på en bräcklig fred, som civila är så desperat i behov av”.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez riktade sin kritik direkt mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu via sociala medier. ”Hans förakt för människoliv och internationell rätt är oacceptabelt”, skrev Sánchez på X, tidigare Twitter.

Pakistan, som har spelat en viktig medlarroll mellan USA och Iran, uttryckte också skarp kritik mot Israels agerande. I ett uttalande från landets utrikesdepartement står det att Israels attacker ”undergräver de internationella ansträngningarna för att skapa fred och stabilitet i regionen, och utgör en uppenbar kränkning av internationell rätt och grundläggande humanitära principer”.

Under natten till torsdagen publicerade USA:s tillträdande president Donald Trump ett uttalande på sin medieplattform Truth Social, där han deklarerade att alla amerikanska militära resurser kommer att stanna kvar i regionen. Trump varnade att om avtalet om vapenvila inte följs kommer USA att slå tillbaka ”större, bättre och starkare än någon någonsin tidigare har sett”.

Intressant nog nämnde Trump inte Israels agerande i sitt inlägg. De villkor i vapenvileavtalet som han lyfte fram var att Iran inte ska ha några kärnvapen och att Hormuzsundet, ett strategiskt viktigt sund för den internationella sjöfarten, ska förbli öppet och säkert.

Under natten distribuerade Irans flotta en karta över säkra rutter i Hormuzsundet. Via den iranska regimtrogna nyhetsbyrån Isna uppmanade flottan alla fartyg att koordinera sin genomfart med iranska myndigheter för att ”undvika minor i vattnet”. Detta tyder på att Iran trots spänningarna försöker upprätthålla en viss stabilitet i denna viktiga farled, genom vilken en betydande del av världens oljetransporter passerar.

Det råder fortfarande oenighet kring huruvida Israels krigföring i Libanon omfattas av det nyligen ingångna vapenvileavtalet mellan USA och Iran. En viktig faktor i sammanhanget är att Israel inte deltog i förhandlingarna när vapenvilan utarbetades. USA:s tillträdande vicepresident JD Vance har tydligt deklarerat att Libanon inte inkluderades i avtalet, medan både medlaren Pakistan och Iran hävdar motsatsen.

Denna oenighet kring avtalets omfattning, i kombination med de fortsatta attackerna, utgör en allvarlig utmaning för fredssträvandena i regionen och risken för ytterligare upptrappning av konflikten kvarstår.