Italienarna röstade nej – första stora bakslaget för Meloni

Efter motgång i folkomröstning – Melonis rättsreform stoppas

En majoritet av italienska väljare har röstat nej till den kontroversiella reform av rättssystemet som premiärminister Giorgia Meloni föreslagit. Med cirka 54 procent av rösterna har nejsidan segrat i vad politiska bedömare beskriver som den första betydande politiska motgången för Meloni sedan hon tillträdde som regeringschef hösten 2022.

Meloni erkände sent på måndagseftermiddagen sin förlust när resultatet stod klart. Folkomröstningen gällde en rad föreslagna ändringar som enligt Meloni syftade till att bekämpa vänskapskorruption och politisering inom det italienska rättsväsendet.

Reformen skulle bland annat ha infört ett förbud för åklagare och domare att byta roller under sin karriär. Trots att dessa yrkesgrupper redan idag tillhör samma kår och rollbyten i praktiken är ovanliga, hävdade Meloni att förändringen var nödvändig för att säkerställa rättsväsendets opartiskhet.

En central del i reformförslaget handlade om tillsättningen av poster i de interna kontrollinstanser som övervakar åklagare och domare. Enligt Melonis förslag skulle dessa tjänster tillsättas genom lottning. Dessutom planerades inrättandet av en ny disciplinär nämnd med uppgift att utreda misstänkta tjänstefel begångna av domare och åklagare.

Vänsteroppositionen mobiliserade kraftfullt mot förslaget och varnade för att grundlagsändringarna skulle föra Italien i en auktoritär riktning med ett mindre självständigt rättsväsende. Meloni avfärdade dessa farhågor som ”paranoida föreställningar” under valkampanjen, men fick inte med sig en majoritet av väljarna.

Bakgrunden till den politiskt laddade frågan kan delvis spåras till 1990-talet när den omfattande polisutredningen ”Mani pulite” (rena händer) avslöjade en enorm korruptionshärva inom den italienska politikens högsta skikt. Denna utredning utlöste en allvarlig demokratisk kris i landet och bidrog till ett förändrat politiskt landskap.

Rättsväsendets kamp mot maffian och korruptionen har länge haft ett brett folkligt stöd i Italien. Detta kan vara en bidragande faktor till att Melonis försök att reformera systemet nu mött motstånd. Det senaste årtiondets populistiska våg i italiensk politik, med ökat stöd först för Femstjärnerörelsen och sedan för Melonis högernationalistiska parti Italiens bröder, kan åtminstone delvis kopplas till den demokratiska kris som följde i korruptionsskandalernas kölvatten.

Sedan Meloni tillträdde som premiärminister har hennes regering stött på motstånd från rättsväsendet i flera frågor, inte minst gällande migrationspolitiken. Hennes försök att upprätta en lista över ”säkra länder”, dit personer skulle kunna återvändas utan möjlighet att först söka asyl, har försenats genom flera uppmärksammade domstolsbeslut.

Detta har skapat spänningar mellan regeringen och rättsväsendet, vilket kan ha bidragit till Melonis vilja att genomföra de nu föreslagna reformerna. Den misslyckade folkomröstningen representerar ett betydande bakslag för premiärministerns agenda och ger ny kraft åt oppositionen som har hävdat att regeringens reformer hotar demokratiska institutioner.

Resultatet visar att många italienare fortsätter att värdesätta ett oberoende rättsväsende, trots det populistiska narrativ som Meloni och hennes parti har framfört om behovet av reformer för att motverka påstådd politisering av domstolarna.

För Meloni innebär utgången av folkomröstningen att hon måste ompröva sin strategi i relation till rättsväsendet och möjligen även andra kontroversiella delar av sitt politiska program.