Journalists hem genomsökt efter Pentagonläcka

I fredags genomförde polis en husrannsakan i en Washington Post-journalists bostad, en händelse som väcker frågor kring pressfrihet och rättssäkerhet i USA. Enligt uppgifter från justitieministeriet motiverades genomsökningen med att journalisten Hannah Natanson ska ha ”fått tag på och rapporterat om sekretessbelagd och olagligt läckt information från en Pentagon-konsult.”

Husrannsakan utfördes i Natansons hem i delstaten Virginia, strax utanför Washington DC. Enligt Washington Post beslagtog polisen flera personliga tillhörigheter, däribland hennes arbetsdator, en privat dator, mobiltelefon samt en klocka. Aktionen genomfördes efter en direkt begäran från det amerikanska försvarsdepartementet.

Enligt tidningens rapportering är bakgrunden till händelsen en pågående utredning kring en konsult vid Pentagon med högsta säkerhetsklassificering. Denna person misstänks för att olovligen ha tagit med sig hemligstämplade underrättelsedokument till sitt hem, dokument som senare kan ha läckt till media.

Incidenten är särskilt anmärkningsvärd i ljuset av de senaste årens spända relation mellan Pentagon och amerikanska medier. Under föregående år begränsade försvarsdepartementet kraftigt mediernas tillgång till Pentagon som byggnad. Flera nyhetsorganisationer tvingades lämna sina kontor i byggnaden, och antalet presskonferenser reducerades dramatiskt.

Denna typ av åtgärder mot journalister är ovanliga i USA, där det första tillägget i konstitutionen skyddar pressfriheten. Liknande fall har dock förekommit tidigare, som när FBI 2013 beslagtog telefon- och e-postregister från Associated Press-journalister i en utredning om läckor rörande en CIA-operation i Jemen.

Flera pressfrihetsorganisationer har redan uttryckt oro över händelsen. Bruce Brown, chef för Reporters Committee for Freedom of the Press, kallar husrannsakan ”en extremt oroande utveckling” och understryker att journalister har en grundlagsskyddad rätt att publicera hemligstämplad information när det ligger i allmänhetens intresse.

Relationen mellan amerikanska myndigheter och medier har historiskt präglats av spänningar, särskilt i frågor som rör nationell säkerhet. Pentagon och andra säkerhetsmyndigheter har ofta hävdat att läckor av känslig information kan äventyra såväl operativa insatser som personalsäkerhet, medan pressen å sin sida åberopar allmänhetens rätt till information om hur statsmakten agerar.

Washington Posts chefredaktör Sally Buzbee har i ett uttalande krävt att Natansons beslagtagna tillhörigheter omedelbart återlämnas och betonat vikten av att skydda journalisters källor. ”Att genomföra husrannsakan hos journalister utgör ett direkt hot mot det fria informationsflödet som är fundamentalt i en demokrati,” säger Buzbee.

Justitiedepartementet har under president Bidens administration tidigare lovat att begränsa åtgärder mot journalister och stärka skyddet för medier. Efter denna incident kräver nu flera medieorganisationer förtydliganden kring hur denna policy tillämpas i praktiken.

Händelsen väcker även frågor om journalisters rätt att skydda sina källor, en princip som många medier ser som avgörande för att kunna utföra sitt uppdrag att granska makten. Natansons fall blir därmed en prövning av hur långt amerikanska myndigheter kan gå i sin strävan att skydda sekretessbelagd information, kontra mediernas grundlagsskyddade rätt att publicera information i allmänhetens intresse.

För Pentagon och försvarsdepartementet kommer händelsen sannolikt att ytterligare försvåra relationerna till presscorpsen, som redan var ansträngda efter förra årets begränsningar av medietillgången. Hur denna balansakt mellan nationell säkerhet och pressfrihet hanteras framöver blir en viktig fråga för både Bidens administration och det amerikanska rättsväsendet.