Källor: Han är ”respekterade ledaren” i Iran som Trump vill göra upp med

Uppgifter om eventuell vapenvila mellan USA, Israel och Iran omges av motsägelser

Oklarheter råder kring huruvida förhandlingar om en vapenvila mellan USA, Israel och Iran faktiskt äger rum. USA:s nyvalde president Donald Trump hävdar att samtal pågår, medan Mohammad Bagher Ghalibaf, talman i Irans parlament, bestämt förnekar detta.

Enligt amerikanska medier har Trumps representanter Steve Witkoff och Jared Kushner uppmanat diplomater från bland annat Egypten och Pakistan att etablera kommunikationskanaler med den iranska regimen. En anonym israelisk tjänsteman har uppgett för nyhetssajten Axios att amerikanska representanter genom mellanhänder har haft kontakt med just Ghalibaf – paradoxalt nog den person som offentligt förnekar alla samtal.

Ghalibaf är en inflytelserik aktör i den iranska maktstrukturen. Han har tidigare tjänstgjort som general i revolutionsgardet, den militära säkerhetsapparat som under decennier spridit fruktan i Iran och som också kontrollerar betydande delar av landets ekonomi. Han anses stå nära Mojtaba Khamenei, Irans nyligen tillträdde högste ledare.

Trump har gjort anmärkningsvärda uttalanden om de påstådda framstegen i förhandlingarna. Enligt presidenten har Iran – genom vad han kallar den ”respekterade ledaren” – redan accepterat flera amerikanska krav. Dessa inkluderar löften om att aldrig utveckla kärnvapen, begränsa sin missilproduktion och öppna det strategiskt viktiga Hormuzsundet, som Iran tidigare hotat blockera.

Experter betraktar dock dessa påståenden med betydande skepsis. Att Iran skulle ha gått med på så långtgående eftergifter bedöms som högst osannolikt i det rådande läget. Men tecken finns på att någon form av kommunikation faktiskt etablerats. En högt uppsatt representant från Irans utrikesdepartement bekräftade för amerikanska TV-kanalen CBS på måndagskvällen: ”Vi har mottagit punkter från USA genom medlare, och de ses över nu.”

Om USA verkligen försöker nå en överenskommelse med Ghalibaf som huvudförhandlare väcker detta oro bland iranska oppositionsgrupper. Som tidigare revolutionsgardist representerar talmannen regimens mest kompromisslösa falang, vilket skulle innebära att USA överger förhoppningar om regimförändring till förmån för stabilitet.

Detta skulle dock överensstämma med Trumps pragmatiska hållning i utrikespolitiska frågor. I en intervju med CNN på måndagen drog Trump paralleller till Venezuela, där USA accepterade att vicepresident Delcy Rodríguez övertog makten efter Nicolás Maduro. ”Kanske hittar vi någon liknande i Iran,” antydde Trump.

Kritiker i USA menar att Trumps beslut att skjuta upp sin utlovade deadline för åtgärder mot Iran främst syftar till att lugna de internationella finansmarknaderna. Den nya fristen löper till fredag, vilket sammanfaller med börsernas stängning för helgen. Skeptiker menar att talet om fredssamtal kan vara ett sätt att förhindra börsnedgångar orsakade av oro för en militär eskalering.

Hormuzsundet, där Iran nyligen attackerade det thailändska lastfartyget Mayuree Naree, utgör en geopolitisk brännpunkt. Genom detta smala sund transporteras en betydande del av världens oljeexport, och varje störning där får omedelbara konsekvenser för globala energipriser och ekonomisk stabilitet.

Det råder fortfarande stor osäkerhet kring vad – om något – Ghalibaf skulle kunna acceptera i direkta förhandlingar med USA. Den iranska regimen har historiskt visat ovilja att kompromissa i frågor som rör kärnkraftsprogrammet och regional inflytande, vilket utgör kärnpunkterna i konflikten med USA och Israel.

Situationen förblir således oförutsägbar, med flera aktörer som driver egna agendor samtidigt som kommunikationsvägar öppnas genom mellanhänder. Huruvida dessa kontakter kan leda till en verklig avspänning i regionen återstår att se.