Den iranska revolutionsgardet tillkännagav den 2 mars att Hormuzsundet i Persiska viken är stängt. Ebrahim Jabari, högt uppsatt rådgivare till revolutionsgardets överbefälhavare, varnade i statliga medier: ”Om någon försöker passera kommer revolutionsgardets hjältar och den reguljära flottan att sätta eld på dessa fartyg.”
Denna stängning har fått omfattande konsekvenser för den globala energimarknaden, då cirka en femtedel av världens olja och gas normalt transporteras genom detta strategiskt viktiga sund. Sedan krigsutbrottet mellan USA, Israel och Iran den 28 februari har antalet passerande fartyg minskat dramatiskt. Endast 99 fartyg har tillåtits passera, vilket motsvarar 5-6 fartyg per dygn, jämfört med cirka 140 fartyg dagligen före konflikten, enligt BBC:s rapportering.
Stängningen har redan resulterat i kraftigt höjda globala energipriser, vilket påverkar världsekonomin i en redan ansträngd situation. Analytiker varnar för att en långvarig blockad kan leda till allvarliga störningar i den globala energiförsörjningskedjan.
483 kilometer nordväst om Hormuzsundet ligger den iranska ön Kharg, som sedan 1960-talet fungerat som Irans främsta oljeexportterminal. Den 20 kvadratkilometer stora ön, belägen cirka 25 kilometer från Irans kust, hanterar över 90 procent av landets råoljeexport och är därför av avgörande betydelse för Irans ekonomi.
Situationen eskalerade ytterligare när USA sent förra fredagen genomförde en omfattande attack mot Kharg. USA:s president Donald Trump beskrev operationen som ”en av de kraftigaste bombningarna i Mellanösterns historia” och hävdade att de förstört ”varje militärt mål” på ön. Trump påpekade dock att USA av ”anständighetsskäl” valt att inte slå ut öns oljeinfrastruktur.
I ett inlägg på sin plattform ”Truth Social” varnade Trump: ”Om Iran, eller någon annan, däremot gör något för att störa den fria och säkra passagen för fartyg genom Hormuzsundet kommer jag omedelbart att ompröva detta beslut.”
Trots denna varning har sundet förblivit i stort sett stängt. BBC rapporterar att majoriteten av de 99 fartyg som passerat sedan krigets början har kopplingar till Iran, vilket tyder på att blockaden särskilt drabbar internationell sjöfart.
Under fredagen uppgav fyra källor till nyhetssajten Axios att Trumpadministrationen nu överväger mer drastiska åtgärder för att tvinga Iran att öppna sundet. Enligt källorna diskuteras möjligheten att ockupera eller blockera ön Kharg. ”Vi behöver ungefär en månad för att försvaga iranierna ytterligare med attacker, ta ön och sedan få dem i ett järngrepp och använda det i förhandlingarna,” uppger en källa med insyn i Vita huset.
För att genomföra en sådan operation skulle ytterligare trupper krävas. Redan nu är tre olika marinstyrkor på väg till regionen, och enligt källor till Reuters planerar USA att skicka tusentals fler soldater till Mellanöstern, vilket indikerar en möjlig upptrappning av konflikten.
”Han vill ha Hormuzsundet öppet. Om det innebär att han måste ta ön Kharg för att genomföra det, så kommer det att hända. Om han bestämmer sig för en kustinvasion, så kommer det att hända. Men det beslutet har inte tagits än,” säger en högt uppsatt tjänsteman i den amerikanska regeringen till Axios.
Utvecklingen följs noga av energimarknadsanalytiker och internationella observatörer. Situationen riskerar att ytterligare destabilisera den redan spända geopolitiska situationen i Mellanöstern och kan få långtgående konsekvenser för den globala energiförsörjningen och priserna på olja och naturgas.
För utvecklingsländer och sårbara ekonomier kan de höjda energipriserna få särskilt allvarliga konsekvenser. Rapporter visar att invånare i flera fattiga länder redan tvingas till primitiva matlagningsmetoder över öppen eld på grund av bristande tillgång till bränsle, en situation som riskerar att förvärras om konflikten fortsätter.

19 kommentarer
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Interesting update on Källor: Trump planerar att ockupera oljeön Kharg. Curious how the grades will trend next quarter.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Uranium names keep pushing higher—supply still tight into 2026.
Good point. Watching costs and grades closely.
Interesting update on Källor: Trump planerar att ockupera oljeön Kharg. Curious how the grades will trend next quarter.
Good point. Watching costs and grades closely.
Good point. Watching costs and grades closely.
I like the balance sheet here—less leverage than peers.
Good point. Watching costs and grades closely.
If AISC keeps dropping, this becomes investable for me.
Good point. Watching costs and grades closely.
Production mix shifting toward Världen might help margins if metals stay firm.
Good point. Watching costs and grades closely.