Ryska styrkor hotar strategisk industristad i östra Ukraina

Sedan Rysslands övertagande av Bachmut våren 2023, i ett av krigets blodigaste slag, har gruvstaden Kostiantynivka hamnat i Kremls fokus. De ryska styrkorna har metodiskt avancerat genom bosättningar i Donetskregionen, men vid denna tidigare industristad med 65 000 invånare har framryckningen stagnerat.

Ryssland har tidigare försökt inta Kostiantynivka – både när Donbaskriget utbröt 2014 och när den fullskaliga invasionen inleddes 2022 – utan framgång. Nyckeln till Ukrainas motstånd är ett omfattande befästningssystem som upprättats i staden och tre angränsande orter, vilka tillsammans utgör ett strategiskt försvarsbälte.

Stadens betydelse kan inte underskattas. Kostiantynivka fungerar som en vital knutpunkt i Donetskregionen genom sitt läge vid motorvägen H20, som förbinder de viktiga städerna Donetsk och Kramatorsk. Kontrollen över denna korridor skulle ge Ryssland betydande logistiska fördelar i sina fortsatta operationer i östra Ukraina.

Frontrapporter visar en intensifiering av striderna de senaste veckorna, med hundratals dagliga sammandrabbningar och tusentals stupade soldater. Detta tyder på att Putins styrkor förbereder en våroffensiv, även om resultaten hittills är blandade. I västra Zaporizjzja och norra Charkiv har de ryska styrkorna stött på kraftigt motstånd, där ukrainska enheter till och med återtagit territorium. Men runt Kostiantynivka rapporteras ryska framsteg.

”Striderna har varit koncentrerade till Kostiantynivka under en tid och den ryska sidan håller nu på att infiltrera staden,” förklarar Jörgen Elfving, militäranalytiker och tidigare överstelöjtnant vid den svenska försvarsmakten.

Parallellt med infiltrationsförsöken pågår en intensiv bombardering av staden. Ryssland använder ett brett spektrum av vapen – flygbomber, artilleri och drönare – i vad som beskrivs som ett försök att ”lägga staden i grus och aska”. Särskilt oroväckande är rapporter om användning av vit fosfor, en kontroversiell kemikalie vars användning mot civila mål strider mot internationell rätt, samt attacker mot civila som försöker evakuera.

Trots det ryska trycket gör den inflytelserika amerikanska tankesmedjan Institute for the Study of War (ISW) bedömningen att Ryssland inte kommer att lyckas ta kontroll över Kostiantynivka och de närliggande städerna Illinivka, Predtechyne och Ivanopillya under innevarande år. Enligt ISW skulle en sådan erövring kräva oproportionerligt stora förluster av både manskap och materiel.

Den ryska armén har under krigets gång uppvisat begränsad förmåga att effektivt omringa, penetrera eller erövra städer av Kostiantynivkas storlek. ISW jämför med den ryska erövringen av Pokrovsk, en betydligt mindre ort, vilket tog nästan två år att genomföra trots massiva insatser.

Kremls medvetenhet om dessa operativa svårigheter avspeglas i de pågående diplomatiska förhandlingarna, där Ryssland kräver att Ukraina ska överge hela Donetskregionen – trots att de ryska styrkorna inte har full kontroll över området. Detta tyder på att den militära ledningen i Moskva söker diplomatiska lösningar där militära framgångar uteblivit.

Jörgen Elfving kommenterar rapporter om att Ryssland har ambitionen att inta Kostiantynivka redan i april: ”Det är utomordentligt tveksamt. Kostiantynivka är en del av det ukrainska fästningsbältet och jag ser inte hur Ryssland skulle kunna ta staden i närtid.”

Paradoxalt nog kan de omfattande skadorna som staden lidit genom ryska bombningar faktiskt försvåra en eventuell erövring. Sönderbombade stadsdelar skapar en komplex stridsmiljö som gynnar försvararna.

”Att behärska en stor stad är ingen enkel uppgift. Det skulle innebära att ryssarna behöver rensa, gata för gata. Det är dessutom en stridsmiljö som mestadels består av ruinhögar, och befästningar som byggs på dessa ruiner. Då behöver man handgripligen kasta ut fienden för att ta kontrollen,” förklarar Elfving.

Idag återstår endast några tusen invånare i Kostiantynivka, en skugga av den livliga industristad som en gång hyste 65 000 människor. Medan striderna fortsätter intensifieras det humanitära läget, med akut brist på basförnödenheter för de civila som inte kunnat eller velat evakuera.