Kanadas premiärminister till Europa: Det går inte att leva i en lögn

I skuggan av Trumps hot: Kanada söker ny väg i en förändrad världsordning

Kort efter Donald Trumps tillträde som president för ett år sedan vaknade Kanada till en ny och oroande verklighet. Det mäktiga grannlandet i söder gjorde plötsligt anspråk på kanadensiskt territorium, när Trump talade om hur ”vackert” USA skulle bli om Kanada blev dess 51:a delstat. När kanadensiska regeringen avvisade denna idé, svarade Trump med hot om strafftullar.

Sedan dess har relationen mellan länderna varit minst sagt ansträngd. Kanadas premiärminister Mark Carney har aktivt arbetat för att minska landets beroende av USA och har under det senaste året undertecknat ett tiotal handelsavtal med olika länder runt om i världen.

Trumps territoriella ambitioner har dock inte avtagit. Så sent som i tisdags publicerade han en AI-genererad karta på sociala medier där Kanada framställs som en amerikansk delstat, tillsammans med Grönland och Venezuela – ett tydligt tecken på att hans expansiva visioner består.

Denna geopolitiska situation har tvingat fram en grundläggande omprövning av Kanadas internationella position, vilket premiärminister Carney belyste i sitt uppmärksammade tal vid Världsekonomiskt forum i Davos.

”I årtionden frodades länder som Kanada under det som kallades den internationella regelbaserade världsordningen. Vi deltog i dess institutioner, vi hyllade dess principer och vi gynnades av dess förutsägbarhet,” förklarade Carney. ”Vi visste att berättelsen var delvis falsk. Att de starkaste kunde undanta sig själva när det passade dem, att internationell lag tillämpades olika beroende på vem den anklagade och offret var.”

Han fortsatte med att beskriva hur USA:s hegemoni tidigare skapade en stabil grund med öppna handelsvägar, ekonomisk stabilitet och kollektiv säkerhet – något som Kanada drog nytta av utan att ifrågasätta diskrepansen mellan retorik och praktik. Men nu är situationen dramatiskt förändrad.

”Det fungerar inte längre. Låt mig vara tydlig: vi befinner oss mitt i ett uppbrott, inte en gradvis övergång,” betonade Carney.

Premiärministern målade upp en bild av en ny världsordning där stormaktsrivalitet dominerar, där handelsavtal och tullar används som geopolitiska vapen, och där den regelbaserade internationella ordningen i praktiken har fallit samman.

”Det går inte att leva i en lögn – den om den ömsesidiga nyttan av ekonomisk integration – när denna integration blir källan till ens egen underordning,” varnade Carney och uppmanade mindre och medelstora länder att förstå allvaret i situationen och börja organisera sig gemensamt.

Som svar på denna nya verklighet har Kanada intensifierat sina ansträngningar att diversifiera sina internationella relationer. Nyligen undertecknades handelsavtal med både Kina och Qatar, och förhandlingar pågår med flera andra ekonomiskt viktiga partners, däribland Indien, Thailand, Filippinerna och det sydamerikanska frihandelsområdet Mercosur.

I sitt tal lade Carney fram en ny strategi baserad på vad han, med hänvisning till Finlands statsminister Alexander Stubb, kallade för ”värdegrundad realism” – en kombination av principfasthet och pragmatism.

”Principfasta vad gäller grundläggande värderingar; som nationell suveränitet, territoriell integritet, förbud för våldsanvändande annat än när det är i överensstämmande med FN-stadgan – och respekt för mänskliga rättigheter. Pragmatiska i så måtto att vi inser att framsteg ofta sker gradvis, att man kan ha olika intressen, och att inte alla våra samarbetspartners kommer att dela våra värderingar,” förtydligade den kanadensiske ledaren.

Carney betonade vikten av att bygga nya koalitioner kring specifika frågor, baserade på gemensamma värderingar och intressen. Han påminde om Kanadas stöd till Ukraina och sitt tydliga ställningstagande kring suveränitet i Arktis.

”När det gäller suveräniteten i Arktis står vi stadigt vid Grönlands och Danmarks sida och stöder deras unika rätt att avgöra Grönlands framtid,” sa han och fick applåder från publiken.

Premiärministern bekräftade att Kanada fortsätter att vara en aktiv NATO-medlem, men med en tydlig markering: ”Kanada är starkt emot att införa tullar på grund av Grönland” – en uppenbar referens till Trumps tidigare uttalanden om territoriet.

Genomgående i sitt tal återkom Carney till övertygelsen att den tidigare världsordningen definitivt har rämnat och att ignorera denna realitet ofrånkomligen skulle leda till underordning under någon av stormakterna.

Hans slutsats var en tydlig uppmaning till global solidaritet bland mindre och medelstora nationer: ”Vi medelstora länder och makter måste samarbeta, för vi sitter inte längre vid bordet – vi står på menyn.”