Karin Eriksson: Danska politiker känner sveket från USA ända in i märgen

Under de senaste dygnen har Danmarks statsminister Mette Frederiksen vid upprepade tillfällen uttryckt allvar kring Donald Trumps planer på att ta kontroll över Grönland. Vid ett möte i Paris på tisdagskvällen förklarade hon för Danmarks Radio att om USA:s position inte kan ändras måste Danmark stå fast vid sin egen hållning.

Samtidigt genomförde Danmarks utrikesnämnd ett hemligstämplat krismöte om de amerikanskdanska relationerna. Efter mötet meddelade utrikesminister Lars Løkke Rasmussen att han tillsammans med sin grönländska kollega har begärt ett möte med USA:s utrikesminister Marco Rubio för att diskutera situationen.

När en journalist frågade om de danska toppolitikerna litar på Trump, svarade Løkke Rasmussen undvikande: ”Vi litar fullt och fast på vårt Natomedlemskap.” Det är värt att notera att Løkke Rasmussen spelade en särskild roll vid det turbulenta Natotoppmötet i Bryssel 2018, där Trump hotade att lämna alliansen på grund av andra medlemsländers bristande försvarsutgifter.

Vid det tillfället tog Løkke Rasmussen, som då var Danmarks statsminister, ordet och påminde om att kostnadsfördelningen inte bara handlar om finansiella bidrag utan också om uppoffringar och förlorade människoliv. Med darr på rösten påpekade han att Danmark i förhållande till sin folkmängd hade fler dödsfall i Afghanistan än USA.

Denna händelse beskrivs i Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenbergs memoarer ”Min tid i Nato”, där Stoltenberg liknar Løkke Rasmussens konfrontation med en scen ur filmen ”Love Actually”, där den brittiske premiärministern (spelad av Hugh Grant) står upp mot en amerikansk president.

Konflikten mellan Danmark och USA är dock långt ifrån fiktiv. Den representerar en bitter verklighet för Danmark, som under kriget mot terrorismen varit en av USA:s mest lojala och pålitliga allierade, vilket gör de nuvarande spänningarna särskilt smärtsamma.

Trots att Jeff Langry, USA:s särskilda sändebud på Grönland, har uttryckt att han inte tror att Trump planerar en annektering av ön, har detta inte dämpat oron hos de danska toppolitikerna. I stället har de valt att slå tillbaka på bred front.

För det första har Frederiksen säkrat stöd från europeiska tungviktare. När Trump förra året höjde tonläget om Grönland, anordnade hon ett middagsmöte med sina nordiska kollegor. Nu har hon gjort gemensam sak med ledarna för Frankrike, Storbritannien, Tyskland, Spanien, Nederländerna, Italien och Polen. I ett gemensamt uttalande slår de fast att ”det är upp till Danmark och Grönland, och endast dem, att avgöra frågor som rör Danmark och Grönland”.

För det andra pekar Danmark på bristerna i Trumps argumentation. Vita huset hävdar att USA behöver Grönland för att möta hot från Kina och Ryssland i Arktis. Danmark kontrar med att påpeka att de redan har ett säkerhetssamarbete med USA genom Nato, och att den militära närvaron på ön ska ökas. Försvarsminister Troels Lund Poelsen har betonat att ”vi står tillsammans med amerikanerna i detta”.

För det tredje har den danska regeringen valt att sätta hårt mot hårt. Nu är det Frederiksen som antyder att Nato kan komma att spricka. ”Om USA väljer att angripa ett annat Natoland, då upphör allt”, säger hon bestämt till danska medier.

Situationen belyser den växande geopolitiska betydelsen av Arktisområdet, där klimatförändringarna öppnar nya farleder och möjliggör utvinning av tidigare otillgängliga naturresurser. Grönland, med sitt strategiska läge och rika mineraltillgångar, har blivit en allt viktigare spelplan i den globala maktbalansen mellan stormakter som USA, Kina och Ryssland.