Karin Eriksson: Historien om ”bonusprinsen” har bara förlorare

Under tisdagen tar rättsprocessen mot Marius Borg Høiby sin början i Oslo tingsrätt, där kronprinsessan Mette-Marits son står anklagad för 38 brott, inklusive våldtäkter och våld i nära relation. Utanför det kungliga slottet råder en dyster stämning, när den norska kungafamiljen genomgår sin kanske svåraste kris någonsin.

Pensionären Bitte Blom-Bakke, på dagsutflykt från Skien i Telemark, stannar upp för att fotografera slottet. Hon funderar över hur mycket allmänheten egentligen behöver veta om kungahusets privatliv. Med tårar i ögonen uttrycker hon sin sorg över situationen.

”Jag har alltid haft respekt för kungahuset, självklart mer för de äldre, och jag tycker att det är sorgligt att de ska få avsluta sina liv med så mycket oro, så mycket trist som avslöjas nu,” säger Blom-Bakke med hänvisning till kung Haralds mångåriga insatser för utsatta människor.

Marius Borg Høiby, som greps för nya brott i söndags och även ska ha behövt uppsöka sjukhus, har hamnat i en svår sits. Den så kallade ”bonusprinsen” befinner sig i en unik och komplicerad position – privatperson i landets mest offentliga familj. Han får nu klara sig utan sin familjs närvaro i rättssalen.

Kronprinsessan Mette-Marit planerar att resa bort under rättegången, enligt uppgifter från kronprins Haakon. Detta beslut har mött blandade reaktioner från norrmännen, särskilt i ljuset av helgens avslöjanden om hennes tidigare kontakter med den dömda sexualbrottslingen Jeffrey Epstein, som senare avled.

Mette-Marits egen historia är komplex. Som ung ensamstående mamma blev hon utsatt för intensiv mediabevakning när hennes relation med kronprinsen blev känd. Hon tvingades då offentligt förklara och försvara sina ungdomsår inför en global publik. Därtill har hon kämpat för att skydda sin son, som har diagnoser, från offentligheten, samtidigt som hon själv lider av sjukdomen lungfibros.

Detta förflutna fritar dock inte kronprinsessan från att ta ansvar för sina kontakter med Epstein. Opinionsundersökningar visar att allmänhetens förtroende för henne har fallit kraftigt. I en mätning från Norstat för NRK och Dagbladet uppger tre av fyra tillfrågade att deras förtroende för kronprinsessan har försvagats efter Epstein-avslöjandena. Nästan hälften av de tillfrågade i andra undersökningar anser att hon inte bör bli Norges framtida drottning.

I rättssalen deltar flera kvinnor som påstås ha blivit kränkta och fotograferade i sovande tillstånd. Advokat John Christian Elden påpekar att dessa kvinnor inte önskat närvara vid rättegången. Domstolen försöker skydda deras identitet genom sekretess så långt det är möjligt.

”De har inte bett om att världen ska ta del av hur de har utsatts för kränkningar. De har inte bett om att en enda jurist ska ta del av filmer eller bilder på deras underliv,” framhålls i rapporteringen.

Rättssystemet ställer höga krav för att säkerställa likabehandling inför lagen. Marius Borg Høiby ska varken dömas hårdare eller mildare på grund av sin koppling till kungahuset. Men de kvinnor som är målsägande i fallet betalar ett högt pris när intimiteter blottläggs i offentligheten.

Situationen saknar vinnare. Kungafamiljen, Marius själv och framför allt de utsatta kvinnorna befinner sig i en smärtsam process där gränsen mellan det privata och det offentliga suddas ut. För norrmännen väcker händelserna svåra frågor om monarkins framtid och om hur mycket insyn allmänheten egentligen bör ha i kungahusets privatliv.