Karin Eriksson: Ska Trump säkra segern åt Mette Frederiksen?

I Danmark kan statsministern välja när nästa val ska hållas, och under torsdagen växte spekulationerna om att Mette Frederiksen snart skulle utlysa nyval. Tecken på att något var i görningen visade sig när transportutskottet ställde in en planerad studieresa till Vietnam och Singapore. Samtidigt meddelade Socialdemokratiets politiska ordförande Christian Rabjerg Madsen att han avstod från sin planerade resa till Vasaloppet i Sverige.

Efter att Folketinget godkänt regeringens förslag om matkuponger för ekonomiskt utsatta grupper, gick Frederiksen fram till talmannen med en handskriven lapp om att ett särskilt tillkännagivande var på gång. Den danska valrörelsen är traditionellt intensiv och kort, och det gäller för politiker att vara redo när statsministern utlyser valdatum.

Valaffischerna kommer att sättas upp under den så kallade plakatdagen på lördag. Det sker mindre än fem månader efter de lokala valen där Socialdemokraterna gick bakåt i 87 av Danmarks 98 kommuner och förlorade makten i Köpenhamn efter 112 års styre.

Den så kallade Grönlandskrisen har dock stärkt Frederiksens position. När USA:s president Donald Trump hotade att annektera delar av det danska kungariket, agerade Frederiksen kraftfullt och varnade för Natos upplösning. Hon säkrade brett stöd från såväl Grönlands regering i Nuuk som från ledande europeiska länder. Sverige, Norge, Frankrike, Tyskland, Estland och Nederländerna bidrog med militära resurser till övningen Arctic Endurance.

Vid mötet i Davos backade Trump från hotet om militärt våld. Sedan dess har den danska statsministern hyllats internationellt för sitt ledarskap i kampen för Ukrainas frihet och motståndet mot den amerikanska högerpopulismen. Detta har gett utslag i opinionsmätningarna där Socialdemokratiet i februarimätningen från Verian och tidningen Berlingske framstod som klart största parti med 23,2 procent av väljarstödet.

Frederiksens blocköverskridande regeringskoalition står dock inför en osäker framtid. Samarbetspartierna – liberala Venstre och Moderaterna – förväntas gå i opposition under valrörelsen. Venstreledaren Troels Lund Poulsen har efter viss tvekan meddelat att han ställer upp som alternativ statsministerkandidat.

Socialdemokraterna väljer samtidigt att ta steg åt vänster med förslag om en ny förmögenhetsskatt och mindre klasser med max 14 elever på lågstadiet. En debatt om pensionsåldern väntar också. Det är osäkert om de rödgröna partierna kommer att få egen majoritet i Folketinget eller om resultatet blir en ny mittenregering med andra samarbetspartier än de nuvarande.

Eftersom det råder bred enighet i försvars- och säkerhetspolitiken kommer valrörelsen sannolikt att fokusera på inrikespolitiska frågor. Dock kan Donald Trump indirekt bli en av Mette Frederiksens främsta tillgångar i valkampanjen.

Detta skulle inte vara första gången Trump-effekten gynnar liberala krafter utanför USA:s gränser. Efter en period när sittande regeringar fått betala ett politiskt pris för global oro och hög inflation, har Trumps hotfulla retorik bidragit till återval för flera mittenregeringar i västvärlden. Mark Carney lyckades vända trenden för Liberala partiet i Kanada för knappt ett år sedan. I Norge låg Jonas Gahr Støre och Arbeiderpartiet länge dåligt till i opinionsundersökningarna men säkrade valsegern i september genom att framställa sig som ett tryggt alternativ i en osäker omvärld.

Det kan tyckas paradoxalt att en amerikansk högerpopulist blir den faktor som bromsar missnöjesröstning i Europa, men så verkar trenden se ut. Den danska valrörelsen kommer att visa om denna effekt även gäller i Danmark, där Frederiksens hantering av Grönlandskrisen kan ha förändrat spelplanen inför det kommande valet.

Med bara veckor kvar till valdagen kommer Danmarks politiska landskap att genomgå en intensiv period av kampanjande, där både inrikespolitiska reformer och internationella frågor kommer att forma debatten och ytterst avgöra om Frederiksen får fortsätta som statsminister.