Karl Dalén: Dagens beslut är Trumps största bakslag hittills

USA:s Högsta domstolen begränsar Trumps tullmakt i historiskt beslut

USA:s Högsta domstol har i ett banbrytande beslut slagit ner på president Donald Trumps rätt att använda en lag från 1977, IEEPA (International Emergency Economic Powers Act), för att införa omfattande tullar mot andra länder. Beslutet togs med sex röster mot tre och utgör presidentens största juridiska bakslag hittills.

Tullarna har varit ett centralt verktyg i Trumps utrikespolitik sedan hans tillträde. Under sin ”Liberation Day” den 2 april 2025 presenterade presidenten stolt en lista över tullsatser mot länder världen över. Sedan dess har USA infört omfattande tullar som genererat över 2 000 miljarder kronor i intäkter, pengar som nu potentiellt kan behöva återbetalas till amerikanska företag.

Trump har tidigare uttryckt att ett sådant beslut skulle vara ”en total katastrof för hela landet”. Enligt uppgifter från Wall Street Journal fick presidenten beskedet under ett frukostmöte med landets guvernörer, varpå han ska ha utbrustit: ”Så det är en förlust, alltså” och sedan kallat beslutet för en ”skam”.

Vita huset hävdar att de redan har en alternativ strategi. Finansminister Scott Bessent har tidigare nämnt en handelslag från 1962 som en möjlig utväg. Dock är experter eniga om att alternativa lagrum sannolikt är både trubbigare och långsammare än IEEPA när det gäller att implementera tullpolitik.

Återbetalningsfrågan kommer med all sannolikhet leda till ytterligare rättsprocesser. Stora amerikanska detaljhandelskedjor som Costco har redan inlett processer för att återkräva pengar för de höga priserna som tullarna har orsakat.

Beslutet är ett av flera bakslag för Trumpadministrationen på kort tid. Motstånd från väljare, partikollegor och domstolar har tvingat presidenten att backa i flera frågor, bland annat gällande migrationsmyndigheten ICE och planer kopplade till Grönland.

Denna utveckling står i stark kontrast till början av året då presidenten tycktes operera utan begränsningar. I en kontroversiell aktion lät USA tillfångata Venezuelas president Nicolás Maduro i en operation som normalt skulle kräva kongressens godkännande, men som genomfördes med motiveringen att det handlade om gripandet av en efterlyst brottsling.

Högsta domstolens beslut har väckt en bredare diskussion om USA:s demokratiska status. Forskare vid Göteborgs universitet fastslog i höstas att landet hade utvecklats till en autokrati, baserat på hur Trump har kringgått kongressen, gett sig på politiska motståndare och utnyttjat Högsta domstolens republikanska majoritet.

Dagens domstolsbeslut visar dock att det amerikanska systemet av kontroller och motvikter fortsätter fungera på flera nivåer, trots de utmaningar det ställts inför under Trumps presidentskap.

På tisdag väntas Trump hålla sitt tal till nationen, där samtliga makthavare i Washington DC förväntas närvara – inklusive domarna från Högsta domstolen. Observatörer förutspår att presidenten sannolikt kommer att rikta kritiska ord mot domstolen under detta tal.

Beslutet representerar ett avgörande ögonblick i Trumps presidentskap och kan få långtgående konsekvenser för USA:s handelsrelationer med omvärlden samt för presidentämbetets befogenheter i framtiden.