I de senaste handelskonflikterna mellan USA och Kina har en ny front öppnats som kan få långtgående konsekvenser för högteknologiska industrier världen över. Kinas handelsdepartement tillkännagav i torsdags att landet inför omfattande exportkontroller på sällsynta jordartsmetaller – ett beslut som signalerar en upptrappning i den redan spända handelsrelationen mellan världens två största ekonomier.
De nya reglerna, som nu verkar bli permanenta efter en testperiod, innebär att utländska aktörer måste ansöka om särskilda exportlicenser för att få tillgång till dessa kritiska metaller. Dessutom kommer utländska företag att behöva tillstånd direkt från Peking för att kunna förvärva kinesisk teknik relaterad till utvinning av dessa resurser.
Kinas dominans på området kan knappast överdrivas. Landet står för 70 procent av den globala utvinningen av sällsynta jordartsmetaller och kontrollerar hela 90 procent av den globala förädlingskapaciteten. Denna position ger Kina ett kraftfullt påtryckningsmedel i handelskonflikter, inte minst mot USA, där nästan hälften av den inhemska produktionen raffineras i Kina på grund av kinesiska företags ledande tekniska kompetens.
Enligt det kinesiska handelsdepartementet införs de nya restriktionerna för att skydda nationell säkerhet och kinesiska intressen. Departementet hävdar att utländska företag har äventyrat Kinas säkerhet genom att överföra både metallerna och utvinningsteknik till tredje part, där de sedan använts för militära ändamål.
Analytiker ser dock tydliga kopplingar till USA:s begränsningar av högteknologisk export till Kina från förra året, då amerikanska företag och deras allierade förbjöds att sälja avancerade halvledare till kinesiska aktörer. Dessa halvledare är avgörande komponenter i utvecklingen av artificiell intelligens och moderna militära system.
Tidpunkten för Kinas tillkännagivande anses inte vara slumpmässig. Handelsexperter menar att beskedet strategiskt placerats inför det planerade mötet mellan USA:s president Donald Trump och Kinas ledare Xi Jinping i Sydkorea i slutet av oktober. Detta tyder på att metallerna används som en förhandlingsbricka i det större geopolitiska spelet.
De sällsynta jordartsmetallerna spelar en nyckelroll i modern teknologi. Trots sitt namn är de relativt vanliga i jordskorpan, men förekommer sällan i koncentrationer som gör utvinning ekonomiskt lönsam. Metaller som neodym, dysprosium och terbium är avgörande för tillverkning av allt från smartphones och elbilar till vindturbiner och avancerade vapensystem.
För västerländska ekonomier utgör beroendet av kinesiska leveranser en betydande sårbarhet. USA, EU och Japan har under flera år försökt diversifiera sina försörjningskedjor genom att utveckla alternativa källor, men dessa initiativ har ännu inte kunnat utmana Kinas dominans på marknaden.
Det nya regelverket förbjuder även kinesiska företag att samarbeta med utländska aktörer inom sektorn utan uttryckligt tillstånd från myndigheterna. Detta riskerar att försvåra de internationella samarbeten som tidigare bidragit till teknologisk utveckling inom branschen.
Industrianalytiker varnar för att de nya restriktionerna kan leda till prisökningar på kritiska komponenter inom elektronik- och fordonsindustrin, vilket i sin tur kan påverka konsumentpriser globalt. Särskilt känsliga är sektorer som förnybar energi och elektrifiering av transporter – områden som är centrala i många länders klimatomställning.
För företag inom högteknologiska branscher innebär utvecklingen ökad osäkerhet och ett tryck att hitta alternativa leveranskedjor. Flera länder, däribland Australien, Kanada och Sverige, undersöker nu möjligheterna att öka sin egen produktion av dessa strategiska metaller.
Spänningen mellan ekonomiska intressen och säkerhetspolitiska överväganden blir allt tydligare i den globala handeln, där sällsynta jordartsmetaller nu tagit plats i centrum av den geopolitiska dragkampen mellan öst och väst.
10 kommentarer
Det här beslutet tyder på att Kina inte är beredd att ge efter i handelskonflikten. I så fall måste andra länder samarbeta för att säkra sina egna tillgångar.
Den här situationen visar tydligt hur onödiga handelskonflikter kan påverka hela tillverkningssektorn. Hoppas att Trump och Xi kan nå ett förnuftigt avtal.
Det skulle vara ett stort steg framåt om de kunde minska spänningarna.
Jag undrar hur detta påverkar svenska företag som är beroende av sällsynta jordartsmetaller. Finns det alternativa källor eller måste man förlita sig helt på Kina?
Det skulle vara intressant att höra om Sverige har några planer på att bygga upp egen kapacitet inom detta område.
Kinas strategiska position inom dessa datoranvända metaller ger dem ett enormt inflytande. Det är viktigt för västvärlden att hitta sätt att minska beroendet.
Kinas dominans inom sällsynta jordartsmetaller gör landet till en central aktör i globala tillverkningsindustrin. Det är oroväckande att en sådan stor andel av världsmarknaden kontrolleras av ett enda land.
Ja, det är en stor risk för världshandeln om Kina kan blockera tillgången till viktiga resurser.
Det verkar som en tillfällig åtgärd, men om det blir permanent kan det bli förödande för många industrier. USA borde undersöka alternativa tillgångar.
Det här beslutet är ett tydligt tecken på att handelskonflikten mellan Kina och USA intensifieras. Det blir intressant att se hur USA svarar på dessa restriktioner.