Kinas dubbelspel mot väst om Iran – utmanar USA

I ett komplext geopolitiskt spel avslöjar CNN att Kina planerar att leverera vapen till Iran, enligt uppgifter från underrättelsekällor. Detta agerande står i stark kontrast till landets officiella roll som medlare i förhandlingarna om vapenvila mellan Iran och USA.

Leveranserna ska enligt uppgifterna bestå av handhållet luftvärn som kan användas mot lågtflygande luftfarkoster. För att kringgå internationella sanktioner planerar Kina att genomföra leveranserna via tredje land. Underrättelsekällorna varnar också för att den rådande vapenvilan kan utnyttjas av Iran för att förstärka sina militära resurser.

Detta är inte de första tecknen på ett fördjupat militärt samarbete mellan länderna. Nyligen framkom uppgifter om iranska fartyg som anlänt från Kina lastade med kemikalier nödvändiga för produktion av fast bränsle till ballistiska robotar. Fartygen ska ha nått iranska hamnstäder så sent som förra veckan.

En annan betydelsefull aspekt av samarbetet är Irans användning av Beidou, Kinas motsvarighet till det amerikanska GPS-systemet. Detta navigeringssystem uppges användas för att styra iranska ballistiska robotar mot mål i Israel och amerikanska positioner i regionen. Det kinesiska systemet ger Iran en strategisk fördel då det amerikanska GPS-systemet kan stängas av eller störas ut, vilket skulle göra vapnen obrukbara. Experter pekar på att robotarnas höga precision indikerar användning av just Beidou-systemet.

Det nära samarbetet mellan Kina och Iran formaliserades genom ett omfattande avtal 2021, som täcker ekonomiskt utbyte, militärt samarbete och teknologiöverföring inom IT-sektorn, enligt en amerikansk kommissionsrapport.

Kinas beroendeförhållande till Iran grundar sig främst i energipolitik. Landet har under lång tid köpt stora mängder iransk olja trots internationella sanktioner. Detta sker bland annat genom byteshandel där Kina bygger infrastruktur i Iran och får olja som betalning.

”De använder också exempelvis Malaysia som mellanhand för att dölja oljans ursprung. Anmärkningsvärt nog exporterar Malaysia mer olja än landet producerar, medan Kina officiellt knappt importerar någon olja alls från Iran,” förklarar Asienexperten Kristina Sandklef.

Sandklef betonar att diskrepansen mellan Kinas officiella retorik som fredsbevarare och dess faktiska agerande är typisk för landets utrikespolitik. ”Ett fritt och demokratiskt Iran utgör ett mardrömsscenario för Kina,” säger hon och framhäver vikten av att granska Kinas faktiska handlingar snarare än dess uttalanden.

”Kina ser sig på allvar som en utmanare till USA:s militära hegemoni. Nu börjar man allt mer tala om KRINK – Kina, Ryssland, Iran och Nordkorea – ungefär som man tidigare talade om BRICS-länderna,” tillägger Sandklef.

Kinas energistrategier visar på en långsiktig planering. Landet har förberett sig för potentiella störningar i oljeförsörjningen genom att diversifiera sina importvägar. ”Det här är något man byggt bort genom pipelines från Centralasien, Ryssland och Myanmar. Kina har också tre månaders oljereserver, vilket är gigantiskt med tanke på landets storlek,” förklarar Sandklef.

Denna strategiska långsiktighet kontrasterar enligt Sandklef mot USA:s mer kortsiktiga agerande under president Donald Trumps ledning. Hon exemplifierar med hur Trump snabbt fick backa från höga tullar mot Kina som infördes för ett år sedan.

”Där har Kina ett effektivt vapen genom de sällsynta jordartsmetallerna. Det räckte med att Kina införde exportrestriktioner och senare hotade med exportförbud för militär användning för att USA skulle backa,” säger Sandklef.

Mot bakgrund av denna maktdynamik är Kinas utmanande agerande i Iranfrågan mindre förvånande. Genom att stödja Iran i konflikten med Israel och USA skapar Kina ytterligare ett spänningsmoment i den globala maktbalansen.

”Frågan är vilket av länderna som har överläget,” avslutar Sandklef, och pekar därmed på den osäkra framtiden för de geopolitiska maktförhållandena mellan världens stormakter.