Kinesiska myndigheter monterar ned kors och griper pastorer

Den senaste räden mot den protestantiska kyrkan Tidigt Regn i Chengdu är ytterligare ett tecken på Kinas allt hårdare kampanj mot icke-auktoriserade religiösa samfund. Kinesiska myndigheter frihetsberövade nyligen kyrkans ledare, hans hustru samt fyra andra personer i en aktion som speglar ett växande mönster av repression.

Händelsen i Chengdu är bara en i en serie av liknande ingripanden mot kristna församlingar som opererar utan statlig licens. I december förra året greps omkring 100 medlemmar från kyrkan Yayang i Wenzhou, en stad med så stor kristen befolkning att den ibland kallas ”Kinas Jerusalem”. Efter gripandena omringades kyrkobyggnaden av beväpnad specialpolis medan rivningsutrustning fördes till platsen. Enligt den amerikanska organisationen China Aid monterades korset på kyrkans tak ned. Bara några månader tidigare, i oktober 2025, genomförde kinesiska myndigheter en omfattande aktion mot den protestantiska kyrkan Zion där närmare 30 pastorer, predikanter och församlingsmedlemmar greps.

Denna systematiska kampanj sker paradoxalt nog trots att Kinas konstitution formellt erkänner fem religioner: katolicism, protestantism, islam, taoism och buddhism. Men i praktiken har religiösa friheter kraftigt begränsats sedan Xi Jinping tillträdde som landets ledare. Xi har tydligt deklarerat att all religion i Kina måste genomgå vad regimen kallar ”sinifiering” – en process där religiösa uttryck måste anta en distinkt kinesisk karaktär och, viktigare ännu, underordna sig kommunistpartiets ideologi.

Denna policy manifesteras på flera sätt. På många religiösa byggnader har traditionella symboler som kors och halvmånar ersatts med kinesiska nationsflaggor. Men kontrollen sträcker sig långt bortom yttre symbolik. Kommunistpartiet har aktivt ingripit för att styra vilka budskap som får predikas i religiösa sammanhang.

De fysiska ingreppen mot religiösa institutioner har varit omfattande. Hundratals kyrkobyggnader har rivits eller vandaliserats. Religiöst material som inte godkänts av kommunistpartiet har konfiskerats, och tillgången till biblar har begränsats. Även digitala uttrycksformer har drabbats genom förbud mot bibelapplikationer och andra religiösa digitala verktyg. Denna repression begränsar sig inte till kristendomen utan drabbar även andra trosriktningar som tibetansk buddhism och islam.

Officiella siffror visar att Kina har över 44 miljoner registrerade kristna som tillhör statligt godkända församlingar. Men utöver dessa finns uppskattningsvis tiotals miljoner troende som tillhör underjordiska kyrkor utan officiellt godkännande. Dessa ”husförsamlingar” betraktas som illegala och utsätts systematiskt för övervakning och repression.

Kyrkan Tidigt Regn har länge varit ett mål för myndigheternas kontrollapparat. Redan 2018 genomfördes en omfattande polisinsats mot kyrkan då dess grundare Wang Yi greps. Han dömdes senare till nio års fängelse, anklagad för ”försök att omstörta staten” – en vanlig anklagelse mot religiösa ledare och dissidenter i Kina. Nu har även hans efterträdare gripits, vilket ytterligare illustrerar myndigheternas beslutsamhet att kväva självständiga religiösa uttryck.

Internationella människorättsorganisationer har reagerat kraftigt på den senaste utvecklingen. Yalkun Uluyol vid Human Rights Watch uppmanar i ett uttalande den kinesiska regeringen att ”omedelbart frige de gripna och låta de fritt utöva sin religion.”

Denna intensifierade kampanj mot religiösa grupper i Kina återspeglar en bredare utveckling under Xi Jinpings ledarskap, där ideologisk kontroll och ”enhetligt tänkande” prioriteras över pluralism och individuella friheter. För troende kineser betyder detta att valet ofta står mellan att anpassa sina religiösa uttryck till statens krav eller att praktisera sin tro i det fördolda med risk för allvarliga repressalier.