Kristersson: Svenska flaskhalsavgifter säkrade

Oljepriset skjuter i höjden när konflikten i Mellanöstern eskalerar

Priset på olja och gas når nya höjder i takt med att konflikten mellan USA och Israel mot Iran intensifieras. De senaste veckorna har iranska attacker mot fartyg i det strategiskt viktiga Hormuzsundet drivit upp oljepriset markant. Situationen förvärrades ytterligare när Iran på torsdagen attackerade en stor gasanläggning i Qatar, vilket beskrivs som en vedergällning för Israels tidigare attacker mot iranska gasfält.

Konsekvenserna av den upptrappade konflikten märks tydligt på den europeiska gasmarknaden, där priset har fördubblats under de tre veckor som kriget pågått. Gaspriset ligger nu på den högsta nivån sedan 2022, då Ryssland kraftigt begränsade sin gasexport till Europa.

”Hela Europa är just nu panikslaget av gaspriset,” konstaterade statsminister Ulf Kristersson i samband med fredagens EU-toppmöte i Bryssel.

Många europeiska länder har under de senaste åren försökt minska sitt beroende av rysk energi genom att öka importen från just gulfstaterna. Detta har skapat en ny sårbarhet som nu blottas när oron i Mellanöstern ökar.

”De är fortfarande mycket mer beroende av fossil energi än Sverige. Vi fattade historiskt kloka beslut när vi gjorde oss oberoende av olja och gas för svensk elproduktion,” fortsatte Kristersson, som framhöll Sveriges relativt starka position i den rådande energikrisen.

Energipriset och konflikterna i Iran och Ukraina dominerade diskussionerna vid fredagens EU-toppmöte i Bryssel. Mötet skulle ursprungligen fokusera på tillväxt och konkurrenskraft, men de akuta energifrågorna tvingade fram en omprioritering av agendan.

Den senaste tidens händelser har blåst nytt liv i debatten om EU:s klimatomställning. Det finns ett växande motstånd mot kostnaderna för den gröna omställningen. Nyligen föreslog EU-kommissionen att det tidigare beslutade förbudet mot nya fossilbilar från 2035 ska ersättas av ett utsläppsmål för biltillverkarna – ett tydligt tecken på att ambitionerna för klimatomställningen börjar justeras.

De skenande energipriserna har ytterligare stärkt de länder som förespråkar en långsammare klimatomställning. Inför toppmötet krävde en koalition bestående av Polen, Italien, Österrike och ytterligare sju länder en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS).

Handelssystemet utgör en central del av unionens klimatpolitik. Den tunga industrin samt el- och värmeproduktionen köper och säljer rätten att släppa ut koldioxid, och priset på utsläppen stiger i takt med att antalet tillgängliga utsläppsrätter minskar enligt en förutbestämd plan. De tio länderna vill nu sakta ner denna minskningstakt, med Italien i spetsen som till och med förespråkar att hela systemet avskaffas.

Men motståndet är starkt. Minst lika många EU-länder, däribland Sverige, försvarar utsläppshandeln som en avgörande faktor bakom unionens relativt snabba klimatomställning.

”I grunden ser vi ETS-systemet som en succé och ett viktigt verktyg också i framtiden,” framhöll statsminister Kristersson.

Till toppmötet kom Ulf Kristersson även med en specifik svensk fråga – att säkra kontrollen över de så kallade flaskhalsintäkterna. Dessa intäkter uppstår när det finns stora prisskillnader mellan olika elområden inom landet. Enligt nuvarande regler ska dessa medel användas för att bygga ut elnätet eller kompensera konsumenter.

Ett nytt lagförslag inom EU har dock föreslagit att 25 procent av dessa intäkter ska användas för att finansiera projekt som är särskilt viktiga för det gemensamma europeiska elnätet. Den svenska regeringen har uttryckt oro för att detta skulle innebära att svenska medel kan komma att användas utanför landets gränser.

Energiminister Ebba Busch har vid upprepade tillfällen protesterat mot förslaget vid möten med EU:s energiministrar. Efter toppmötet kunde Kristersson meddela att Sverige fått garantier för att pengarna kommer att stanna i landet.

”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad. De ska användas för att bygga ihop våra nät i Sverige, precis som det varit tänkt från början. Andra länder kommer inte att kunna lägga beslag på dem. Det är uttryckligen beskrivet,” förklarade statsministern efter mötet.