Kristersson: Sverige redo att skicka Gripenplan till Ukraina

Under tisdagen sammanträdde ett 30-tal stats- och regeringschefer i Paris för att diskutera framtida säkerhetsgarantier för Ukraina. Efter mötet meddelade Sveriges statsminister Ulf Kristersson att Sverige står redo att bidra med Jas Gripen-plan för luftövervakning i Ukraina när en fredsuppgörelse väl är nådd.

”Vi ska vara del av en bredare insats efter en fredsuppgörelse. Då har Sverige sagt att vi är beredda att både bidra med luftövervakning i form av Gripen-flygplan som ett av de länder som bidrar med kapacitet i luften, men också med minröjningsförmågor i Svarta havet,” förklarade Kristersson för TT efter toppmötet.

Statsministern beskrev mötet som framgångsrikt och menade att världsledarna tog ytterligare steg mot mer trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina. Enligt Kristersson är dessa garantier avgörande för att skapa förutsättningar för en långvarig fred i regionen.

”Vi tog idag ytterligare ett steg mot trovärdigare säkerhetsgarantier för Ukraina. Det är det stora medskicket från dagens möte. Med hållbara och trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina finns det förutsättningar för en hållbar fred,” sade Kristersson i en intervju med TV4 Nyheterna.

Mötet i Paris markerar en viktig utveckling i det internationella samfundets stöd till Ukraina. Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har flera västländer gradvis utökat sitt militära stöd till landet. Sveriges beslut att bidra med JAS Gripen representerar ett betydelsefullt svenskt åtagande i den långsiktiga säkerhetsplaneringen för Ukraina.

JAS Gripen är ett svenskutvecklat stridsflygplan som utgör ryggraden i det svenska flygvapnet. Flygplanen har avancerad teknologi för övervakning och är anpassade för att operera i krävande miljöer, vilket gör dem lämpliga för den typ av luftövervakning som skulle behövas i ett postkonfliktsscenario i Ukraina.

Sverige har tidigare levererat betydande militär utrustning till Ukraina, inklusive stridsvagnar, luftvärnssystem och annan materiel. Det fördjupade åtagandet om luftövervakning och minröjningskapacitet i Svarta havet representerar en ny dimension i det svenska stödet.

Kristersson betonade även under pressträffen att Sverige kommer att fortsätta utbilda ukrainska soldater, oavsett om ett fredsavtal undertecknas eller inte. Denna utbildningsinsats ses som en viktig del i uppbyggnaden av ett starkt ukrainskt försvar som kan säkerställa landets säkerhet på lång sikt.

”Vi kommer fortsätta att utbilda soldater i Ukraina för att bygga ett starkt ukrainskt försvar – även efter ett fredsavtal,” förklarade statsministern.

Minröjning i Svarta havet är ett annat kritiskt område där Sverige har erbjudit sitt stöd. Sedan krigets början har Ryssland placerat ut minor i havsområdet, vilket har stört sjöfarten och påverkat Ukrainas möjligheter att exportera spannmål och andra varor via sina hamnar. Svensk expertis inom minröjning skulle kunna spela en avgörande roll för att återupprätta säkra sjöfartsrutter i regionen.

Toppmötet i Paris hade som huvudfokus att diskutera säkerhetsgarantier för Ukraina, vilket anses vara en nyckelfråga för att kunna nå en hållbar fredsuppgörelse. Dessa garantier handlar om långsiktiga åtaganden från olika länder för att säkerställa Ukrainas säkerhet och förhindra framtida angrepp.

Enligt diplomatiska källor har diskussionerna under mötet handlat om att skapa ett ramverk av bilaterala och multilaterala avtal som kan ge Ukraina konkreta säkerhetsgarantier. Dessa skulle kunna inkludera militärt stöd, utbildningsinsatser, ekonomiskt bistånd och politiska garantier.

Sveriges beredskap att bidra med luftövervakning och minröjningskapacitet passar in i detta bredare internationella säkerhetsramverk som nu börjar ta form. Det svenska åtagandet visar också på den fördjupade säkerhetspolitiska integration som har utvecklats i Europa till följd av kriget, där även det nyligen NATO-anslutna Sverige tar en allt tydligare roll i den gemensamma säkerhetsarkitekturen.